Hej Mallorca

Hej vänner!
 
Dags att bryta två veckors bloggtystnad med ett hej från Mallorca. Jag vet inte om jag har haft ett sådant långt blogguppehåll någon gång tidigare men livet kom emellan och det var ganska skönt att gå under jord från både blogg och Instagram ett tag. 
 
Nu är jag i alla fall tillbaka i de sociala mediernas underbara värld och det känns jättebra. Vi flög ner hit till Mallis sent igår kväll från Östersund, och efter förseningar landade vi i sängen på hotellet först klockan sju i morse. Gäsp, gäsp. Jag är här med jobbet och sju dagar av konferens, träning och umgänge står på schemat.
 
Hej bakom kameran!
 
Vi bor på Sunwing Cala Bona Beach och hittills får resorten många tummar upp. Jag har aldrig varit på Mallorca tidigare men ön har verkligen välkomnat med perfekt väder. Klarblå himmel, tjugo grader i skuggan och desto varmare i solen. Små fläktar då och då. Precis sådant väder som jag älskar. Ser framemot veckan och särskilt onsdag då långtur på cykel väntar!
 
Hoppas ni har en fin helg där hemma!



Lidingöloppet MTB 2017

Hej alla!
 
Ja, igår gick Lidingöloppet MTB av stapeln och fy tusan vad kul det var! Loppet och banan passade mig perfekt och jag hade så roligt hela vägen, förutom en stund där runt 7km när jag höll på att gå in i väggen totalt. Vädret var helt perfekt, runt 15 grader, sol och lätta moln. Här kommer en liten racerapport från loppet.
 
20 minuter innan start...
 
 ...och där är jag iväg! 
 
Från att ha varit noll nervös blev jag tio minuter innan start jättenervös. Inte så mycket för själva loppet men för starten i sig. Trångt och alla är ivriga i väg men jag tog position relativt långt bak så det gick ju alldeles galant!
 
Första bakslaget kom dock redan vid 1,5-2 kilometer någonstans då en funktionär gjorde en riktig miss och skickade oss åt fel håll. Vi cyklade först enligt skylten men då skrek han efter oss att vända då skylten enligt honom visade fel. Vi stack iväg åt det håll funktionären visade men ett par hundra meter upp skrek en annan funktionär att skylten visst visade rätt. Fram och tillbaka flera gånger innan vi, alltså klungan jag låg med då, betämde oss för att cykla dit skyltarna visade då ingen av funktionärerna visste säkert vart vi skulle. Riktigt tråkig start och jag tappade runt 3-4 minuter på detta, det tog några kilometer innan peppen och taggningen kom tillbaka. En mänsklig miss förstår jag så här i efterhand men såklart surt där och då! 
 
Efter ytterligare ett par kilometer bestämde jag mig för att trampa på ordentligt för att försöka jobba ikapp de förlorade minuterna. Kanske inte världens bästa idé då jag höll på gå in i väggen helt redan vid 7-8 kilometer. Jag fick sänka tempot rejält och Andreas som följde mig via en app sa efteråt att han funderat på om något hänt, så sakta gick det alltså. 
 
Först runt 14 kilometer hade jag återhämtat mig så pass så att kroppen svarade och jag kunde börja öka på tempot igen. Efter en vätskepåfyllning med energidryck vid 18 kilometer var jag riktigt pigg igen och de sista fem kilometerna till mål blev helt klart de bästa. När jag hade 3 kilometer kvar ropade en funktionär återstående sträcka och då öste jag på med det sista jag hade. Stigen var så fin och härlig de sista kilometerna och kroppen kändes fräsch så det var nästan med rysningar i kroppen jag öste på med full fart enda fram till mållinjen!
 
Korsar mållinjen :)
 
I MÅL och SÅ GLAD!!!!!! 
 
Jag har ju tidigare skrivit om svårigheterna att uppskatta vilken tid jag skulle cykla på. Många har sagt att loppet är tufft och kuperat så jag hade satt en måltid på två timmar för mig själv. Jag insåg dock efter halva loppet att jag missuppskattat grovt och med 20 minuter kvar till 1:30 minuter in till mål bestämde jag mig för att köra på att vara i mål på 1:30. Vilken min tid blev? 1 timme och 29 minuter! 
 
Det absolut bästa med hela loppet var att känna min kropp arbeta. Att känna att när jag gick in i väggen där runt 7 kilometer så var det för att jag pressade på för hårt och min oerfarenhet - inte för att min kropp är sjuk. Stor skillnad mot Fjällturen ifjol med andra ord då jag var nära att få ett epilepsianfall. När jag passerat 19-20 kilometer där någonstans så spred sig ett leende längs mina läppar då jag insåg att jag klarat det. Inte loppet i sig men att jag klarat mig igenom mina sjukdomar. Så himla underbar känsla!
 
Segertecken i mål :) 
 
Dagens miss var att jag missat att ta med fästet till min cykeldator så jag fick ha den i en ficka på ryggen. Jag använder den mycket när jag cyklar för att hålla koll på puls och sträcka och den gör att jag vågar lita mer på mig själv. Nu fick jag köra på känsla hela vägen vilket är en erfarenhet rikare. Ser redan framemot Lidingöloppet MTB 2018 då jag satt min måltid till 1 timme och 15 minuter. Det är ju det som är fördelen med att cykla samma lopp fler gånger, att en vet vad som väntar och kan lägga upp det på ett annat sätt.
 
Min gamla Årepolare Matte var på plats för att cykla 63 kilometer. Sjukt stark och han fick en supertid i mål!
 
Nu är ju min erfarenhet av att cykla MTB-lopp inte jättestora, jag har ju än så länge totalt bara cyklat två lopp. Men ska jag jämföra Lidingö MTB och Fjällturen så vinner faktiskt Lidingö. Loppet igår passade helt enkelt mig mycket bättre och stigarna, kuperade terrängen, de korta tekniska bitarna - ja, allt var så himla bra.
 
Avslutningsvis vill jag ge stort cred till arrangörerna. Riktigt fina banor och arrangemang, duktiga ungdomar till funktionärer som var tydliga med instruktioner och generös med peppande ord längs banan. Två tummar upp!
 
Fin medalj som Jolie ska få :) 
 
Rundar av med ett par ord till Andreas - TACK älskling för att du stöttar mig med min cykling. Följer med på turer, är med Jolie så jag kan sticka ut själv, skjustar mig och hjälper mig på tävlingar som igår. Älskar dig ♥ 



Lidingöloppet imorgon

Hej vänner!
 
Ja, imorgon är det dags för Lidingöloppet MTB för min del och jag kan villigt erkänna att dagen kom väldigt snabbt inpå och att jag inte alls fått till så mycket mängdträning som jag önskat. Men, jag tycker ändå det ska bli så kul och ser verkligen framemot loppet!
 
 
Packningen är redo och så snart Andreas slutat jobbet för dagen brummar vi ner mot Lidingö. Vädret ser ut att bli helt okej imorgon, halvklart och runt 15 grader vilket känns som perfekt cykelväder. Idag har vi hela 19 grader i Sundsvall och det får verkligen en försmak av sommaren. Har jag någon läsare som ska cykla imorgon? Kom ut och hejja på mig om ni är i närheten, jag behöver all pepp jag kan få, haha!
 
Kram på er!



Att renovera ett barnrum

Nu är vi i princip klara med Jolies rum och WOW vilket rum det blev. Rummet är nu mycket ljusare, det är mer levande och det upplevs som dubbelt så stort jämfört med innan. Vi har fortfarande en del småfix kvar men i natt ska Jolie få göra sovpremiär på sitt rum efter att ha sovit på kontoret ett par veckor. Det vi gjort är att:
 
- Satt in ett till fönster så det nu är två fönster istället för ett
- Lagt nytt golv
- Målat och tapetserat om väggarna
- Platsbyggt en säng 
 
Vi och vi har väl kanske egentligen inte gjort det, Andreas och hans pappa är mer korrekt beskrivet, haha. Men jag har gjort hjärngympan ;) Jag har tagit foton längs processen med som jag tänkte visa er i ett inlägg framöver men nu - före och efter!
 
 
En matta saknas, gömma några sladdar och lite annat småpyssel men jag älskar det redan nu. Och desto viktigare - Jolie älskar också sitt nya rum. Bästa renoveringen i huset hittills, helt klart!
 
Gillar ni? Tryck på hjärtat ♥



Majbrasa i Juniskär

Hej vänner!
 
Jag sa till Andreas tidigare idag att det är lustigt att en alltid förväntar sig att det ska vara varmt och fint på Valborg när det aldrig tidigare har varit det förut. Det är som att en varje år går och tänker att i år är året det händer - när en inte fryser halvt ihjäl för att en haft övertro på våren. Jag kan nog inte minnas en Valborg som varit både varm och solig. Valborg är för mig förknippat med grått, kallt och ofta snöflingor som vågar sig fram alldeles för sent på våren. 
 
Det komiska i detta är då såklart att när vi pratade om det mitt på dagen var det grått och mulet. Jag förväntade mig med andra ord en grå och mulen kväll. Låga förväntningar alltså. Men som med så mycket annat, vad händer när en sänker förväntningarna och kraven? Jo, resultatet har en tendens att bli så himla bra!
 
 
Något magiskt hände med vädret på eftermiddagen, molnen skingrade sig och en varm sol kikade fram. Så himla härligt och timmarna nere vid havet och majbrasan blev helt fantastiska. Jag har fortfarande inte riktigt förstått att vi bor här ute. Vi firar 11 månader i Juniskär idag faktiskt. Glad och tacksam för varenda dag!
 
Hoppas ni också haft en härlig Valborg! Puss & kram ♥



Back where it all began

Hej vänner!
 
Jag sitter ikväll och bloggar från Mornington Hotell i Bromma. Imorgon ska jag till Bosön för två spännande dagar med jobbet men då flyget stämde så dåligt så flög jag ner redan ikväll. Hur som helst, vilka minnen det väcker att vara här. Det var ju här på Mornington jag bodde under min tid på PT-skolan som ligger vägg i vägg med hotellet. Att det i dagarna har gått fyra år sedan jag examnierades känns galet. Tiden flyger!
 
 
Den nedersta bilden här togs faktiskt nästan på dagen för fyra år sedan - den 2013-04-24. En blandad kompott bilder väcker blandade känslor. Det känns som att titta tillbaka på en annan tid. Ett annat liv. Vilket det till viss del var. Trots att jag fick utvecklas och utmanas dagligen så var det en väldigt tung och ledsam period av mitt liv. Ljuspunkten då, precis som nu, ser ni nog? Jolie såklart - att pendla till Stockholm i ett halvår var ingen hit men lyckan med henne perioderna jag var hemma däremot, ja bilden talar för sig själv ♥
 
Nej, nu ska jag krypa ner i sängen här. Klockan ringer relativt tidigt imorgon och jag ser väldigt mycket framemot dagarna. Har länge velat besöka Bosön så det ska bli riktigt kul att se hur de arbetar där.
 
Natti natti!



11 dagar till start

Hej vänner!
 
Med 11 dagar till start av Lidingölöppet MTB så börjar faktiskt lite nerver att komma. Ifjol, när jag cyklade mitt första lopp, var jag inte särskilt nervös då jag hade haft ett tufft sjukdomsår bakom mig och jag i princip hade noll krav på min kropp. Men i år, ja, då förväntar jag mig faktiskt att kroppen ska svara på något sätt. Frågan är hur hårt jag kan pressa den? Vad är rimligt? 
 
Det här med att sätta en tid är jättesvårt när en inte cyklat loppet förut. Jag har dock hört att Lidingö MTB ska vara väldigt kuperat och därmed krävande. Tyvärr är det lite av min akilleshäl då jag har svårt att träna mina ben till max på grund av min skada i ljumsken. Men, det är inget jag varken vill eller tänker skylla på utan jag är inställd på att göra bästa möjliga tid efter mina förutsättningar.
 
Är ni någon som cyklat Lidingö MTB 23km? Jag har tänkt för mig själv att två timmar borde vara rimligt att ta det på. Jag cyklade Fjällturen 30km på 2:02, den banan är ju mycket uppför då det är fjällmiljö men det är lika mycket nedför där en får en hel del gratis. När jag kikar tidigare års resultat är tiderna dock betydligt snabbare, men det säger ju inte så mycket då en inte vet något om personen som suttit på cykeln. Klurigt!
 
 
Cykeltimmarna utomhus har ökat drastiskt för mig de senaste veckorna. Det här med ljusa kvällar alltså, en hinner ju så galet mycket mer. Dessa bilder är från i förrgår då jag och Andreas skulle ut på en kort kvällstur strax efter sju på kvällen. Vi var hemma strax innan nio och hade då tagit oss 4km totalt, haha. Vi utforskade nya stigar, genade över ett halhygge och var helt plötsligt vilse i skogen utan någon cykelbar stig, eller ens stig, så långt ögat kunde nå. Det blev med andra ord inte så mycket cykling då utan mer bära cykeln över stock och sten genom snår och myrar. Dock var det superhärligt ändå - att röra sig i skog och mark med han jag älskar mest, kan inte bli annat än underbart? 



Inspiration Barnrum

Hej vänner!

Vi har fortsatt med renoveringen med Jolies rum i helgen och sakta men säkert närmar vi oss den biten som jag tycker är roligast, nämligen inredning och dekorationer. Då vi valt blåa väggar och en lekfull fondtapet kommer jag försöka styra mycket av inredningen i naturliga och jordnära färger. Jag tror att det i kombination med Jolies egna teckningar, tavlor, diplom och liknande kommer bli jättebra. 
 
 
Jag har fått frågan om hur mycket Jolie får vara med och bestämma och svaret på det är en hel del men inte allt. Det är hon som ska bo i rummet men en 6-åring tänker inte alltid hela vägen, om ens halva, och vi vill ju gärna att rummet ska hålla lite mer än bara här och nu. Så hon har till exempel valt färg på väggarna (blå) men inte nyans av blått. Jag tycker det känns som en lagom och rättvis nivå. Håller ni med? 
 
Apråpå grejerna här ovan så älskar jag molnlamporna. De kommer från Mio. Kan tänka mig en av varje, placerade snett ovanför varandra på väggen ovan sängen. 



Renovering pågår

Hej vänner!
 
I söndags kickade vi igång renoveringen av Jolies rum. Att tömma det gick snabbt och vi har redan hunnit med att riva ut golvet och sätta in ett nytt fönster. Eller ja, vi och vi, Andreas och hans pappa har fixat det mesta än så länge. Nu börjar det roliga jobbet med förvandlingen på riktigt - nytt golv, ny väggfärg och ny tapet!
 
 
På min Instagram har jag dragit igång en omröstning för vilken fondtapet vi ska ha. Vi bestämde oss nämligen för en på färgaffären men när vi kom hem sedan började jag vela något enormt. Så himla svårt val och tapeter kostar ju en hel del så det känns viktigt att det blir rätt. Svårt, svårt.
 
Jag har fotat massa förebilder så ska visa er när allting är klart, före och efter då. Det kommer bli sådan skillnad på rummet och oavsett tapetval tror jag det kommer bli superbra!



LYCKAN I EN SKIVSTÅNG

Det är i dagarna tre år sedan jag hade turen att få komma till min sjukgymnast Thomas efter 3,5 år av smärta från min foglossning. Där den 30 april 2014 la vi alla kort på borden och det var nog först där och då som jag förstod hur illa det var med min skada. När vi plockade bort alla smärtstillande tabletter jag knaprat dagligen. När vi plockade bort allt, då menar jag allt - promenader, löpning, styrketräning, lyfta och bära Jolie, sitta med benen i kors och så vidare.. Vi började om från scratch. Första året var en krokig väg men motivationen var på topp och jag tog hela tiden två steg fram och ett tillbaka. Så även om det gick sakta så gick det framåt. Från att göra små pyttemarklyft var jag på ett år uppe på 95kg utan smärta. Men sedan halkade jag till, det sa BAAM och jag var tillbaka på minus femtio i utvecklingsstegen. Åtminstone var det så det kändes. 
 
Under de två åren som snart gått sedan dess har jag inte lyft en skivstång. Det har inte fungerat vilket för mig varit väldigt frustrerande. Just marklyft är min personliga favoritövning nummer ett och jag vill SÅ gärna att den ska fungera i någon form. Och vet ni vad? Idag fungerade det!
 
 
Lyckan över detta är för mig så stor. Lyftet är minimalt. Jag har ett gummiband runt låret för att minska trycket på inklämningen i ljumsken. Stången väger totalt med skivor 25kg. Men ändå. Det är en skivstång och det var så sjukt roligt att köra detta idag. Psykiskt gör det så otroligt mycket för mig i motivationen att fortsätta framåt. Nu vet jag att jag kan komma tillbaka, att det en dag kommer vara 95kg och förhoppningsvis mer därtill på stången igen. Svårt att beskriva känslan men den är stor - detta är så viktigt för mig!
 
Om du läser Thomas - tack för att du stått och står bredvid mig hela vägen och fortsätter tro på att jag inte är ett helt hopplöst fall även när jag tror det själv ;) 
 



Totalt Lurad

Hej vänner!

Jag önskar att jag hade filmat Andreas i torsdags när han insåg vilka planer jag ordnat över påskhelgen. Vi hade nämligen inga planer alls inför helgen, eller jag lät honom tro så, när jag i själva verket styrt upp bästishäng med kära vänner. 
 
Hans reaktion när han insåg att något var på gång är oslagbar. Jag hade nämligen lagt ut vår husnyckel på morgonen och när vi kom hem i torsdags satt Andreas bästa vän Per med familj som bor 30 mil bort i vår soffa och väntade på oss. Besvikelsen över att vi inte planerat något över påsken till glädjen i att inse att hela helgen var planerad på bästa vis, ja, den reaktionen. Älskar att vi lyckats smyga med detta i ett par veckor och riktigt lyckades överraska honom ordentligt. Sedan blev det bara ännu bättre av att dels Andreas klagat och suckat så på att vi aldrig tog oss i kragen och styrde upp något över påsk, och dels att Anna och Pär busade till det med Andreas bil samtidigt som de pimpat hela trädgården med öl. Det blev liksom en berg- och dalbana i känslor på ett par minuter för honom. 
 
 
Som ni förstår fick vi en underbar påskhelg tillsammans. Huset fullt av barn, underbara vänner, bubbel, påskmat, promenader, mer påskmat och massa kärlek. Tidiga kvällar och tidiga morgnar då minstingen längst ner till höger i bild satte nivån, haha. Helt underbart och jag är så glad att Andreas fina vänner tagit emot mig med öppna armar och nu för tiden även tillhör mina vänner ♥
 
Och det här med att överraska, jag älskar det! Vill göra om det igen. Är ju det bästa som finns, särskilt när en vet att det kommer bli så lyckat och den en överraskar kommer bli så glad.
 
Tack Anna och Per för att ni hjälpte mig med den bästa påskpresenten till Andreas. Hade ju inte gått utan er, hihi!
 
Stora kramar!



Four Snapshots

Glad Påsk vänner ❤

Vi har vänner på besök över påsken och med fullt hus har vi inlett helgen på bästa vis. Påskpyssel, solprommis, bubbel och en enklare påsktallrik nu ikväll. Vi har inga planer för helgen mer än att hänga tillsammans. Superskönt!


Fyra bilder från dagens Instagram där jag också uppdaterat My Stories under dagen. Jag måste även berätta för er om hur jag lyckades överraska Andreas totalt igår, återkommer till det i nästa inlägg. Nu ska vi fortsätta med sällskapsspelet här.

Påskkramar!



Fototapet

Inlägget är sponsrat av Pixers.se
 
Hej vänner!
 
När vi flyttade in i huset renoverade vi ganska snabbt vardagsrummet och därefter hallen samt en renovering light i köket. Nu har det dock stått stilla över vintern då vi valde att landa i huset och ta en semester i Dubai, ja, bara vara en stund helt enkelt. Nu kliar det dock i fixarfingrarna igen och nästa rum att ordna till är Jolies. 
 
Just nu är hennes rum så tråkigt! Jag kan visa er bilder här vid tillfälle. Rummet har vitt golv, vita väggar, vitt tak, vita möbler. Till på det har det enbart ett litet fönster vilket gör att ljuset är dåligt och rummet upplevs som grått och tråkigt. Vår tanke är därför att sätta in ett till fönster, byta golv, måla om väggar, platsbygga en säng, nya möbler - ja, rubbet ska göras om. 
 
Jolies favoritfärg är blå och hon har därför önskat blåa väggar. Dock tänker jag att det är fint att bryta av med en fototapet på en av väggarna. Då hennes nästbästa färg är rosa så vore en fototapet med körsbärsblommor fint. Tror jag? Jag tror hon skulle gilla den de närmsta åren framöver och om hon tröttnar i framtiden är det ju bara en vägg som ska bytas.
 
 
Jag har spanat på dessa fototapeter ovan och mina favoriter är nummer två och nummer tre. Dock måste ju färgen matcha den blåa färgen vi tänker oss på övriga väggar och då är nog nummer två närmast. Vilken tror ni på? Foto eller tecknat? 
 
Pixers har så många fina fototapeter och jag kan fastna i timmar på hemsidan. Tips är att använda sökfunktionen, det finns det mesta för de flesta rum. 
 
Jag hoppas vi kan sätta igång med renoveringen i maj/juni och självklart får ni hänga med när det är dags!
 
Inlägget är sponsrat av Pixers.se



En Gladkärring

Denna lilla påskkärring alltså. Hon sjöng en för mig helt ny påskvisa i bilen hem från förskolan igår och låten var så gullig och rolig på samma gång så magen fylldes av ett välbehövigt bubblande skratt. Har ju förstått nu i efterhand att låten funnits i många tider så ni känner kanske igen den?
 
Vi är alla glada kärringar i byn,
å tillsammans flyger vi upp i skyn,
med en hatt å katt på käppen,
å en snus under läppen,
flyger alla glada kärringar i skyn! 
 
Jippi-ay-ay, jippi, jippi ay, 
Jippi-ay-ay, jippi, jippi ay, 
Jippi-ay-ay, jippi, jippi ay, ay,
Jippi, jippi-ay-ay,
jippi, jippi ay!
 
Idag vankades det påskteater och sedan påsklunch på dagis och hon var så taggad lillhjärtat. Själv får jag sådär blandade känslor, i julas var det sista Luciafirandet på dagis - idag sista påskfirandet. Känns vemodigt att det om ett par månader är dags att tacka av världens bästa förskola för fem fantastiska år.
 
 
Imorgon går vi på påskledighet. Fem välbehövliga lediga dagar tillsammans. Längtar!
 
Hoppas ni har en fin onsdag. Kram!



SORG

Vi har haft en tung vecka. I tisdags förlorade min kära svärfar, eller ja ex-svärfar är det ju nu för tiden, och Jolies älskade farfar kampen mot cancern. Det är svårt att sätta ord på och det är en stor sorg för oss. Svårhanterlig på så många sätt. Att se Jolie för första gången uppleva sorgen att mista någon som stod henne väldigt nära. Hjärtekrossande. Att för mig stå nära men inte närmst och därmed bli väldigt ensam i min sorg. Att för första gången på nära håll få uppleva cancerns grymhet. Svårhanterligt, orättvist, sorgligt och så otroligt ledsamt. 
 
Onsdags. Träna - däremellan krama, närhet och ta hand om. Jag om Jolie. Jolie om dockan ♥
 
Jag älskar mina ex-svärisar. De har genom åren gjort så mycket för mig och ställt upp gång på gång. Villkorslöst och långt bortom deras plikter. Något jag för evigt kommer vara dem tacksam för. 
 
Saknaden efter Jolies farfar är otroligt stor. Minnena är fina. Tankarna är hos hennes farmor, Mattias och de närmsta. 
 
Kram!



Pray for Stockholm

Tankarna och bönerna går till de anhöriga och skadade. Viktigt att inte döma någon på förhand. Att stå enade. Att terror inte har något som helst med religon att göra. Att det inte finns några dem och vi. Det finns däremot idioter från ALLA länder, bakgrunder, kulturer och religoner.


Låt oss skippa alla spekulationer ikväll och istället fokusera alla våra tankar och allt vårt stöd till de drabbade ❤


#prayforstockholm




Gravad Lax | Recept

Hej!
 
I måndags testade jag på att grava lax för första gången. Jag älskar gravad lax och det är en sådan där grej som jag tänkt att testa i flera år men som aldrig blivit av förrän nu. Så nu kommer den klassiska frågan - varför har jag inte gjort detta innan? Så enkelt, så gott och mycket billigare än att köpa färdiggravad lax!
 
Recept Klassisk Gravad Lax 
  • Ca 1kg lax, vi köpte en hel laxsida som var urbenad redan
  • 2 msk grovstött vitpeppar - jag köpte hela korn som jag krossade med en hammare i brist på en mortel
  • 0,5 dl salt
  • 1 dl strösocker
  • 1 dl grovhackad dill
Blanda ihop vitpeppar, salt och strösocker och gnid sedan in blandningen på laxen. Strö över det som blir kvar. Lägg grovhackad dill på laxen och lägg sedan ihop laxbitarna med köttsidan mot varann, med tunn del mot tjock del. Lägg sedan laxbitarna i en plastpåse, knyt ihop påsen och lägg den på en tallrik i kylskåp. Låt ligga i kylen i två dygn, vänd på paketet 4-5 gånger under tiden.
 
Efter två dygn, ta fram laxen och skrapa bort krydd/saltblandningen - annars fortsätter laxen att gravas. Skär upp i tunna skivor och servera - mums! Det går utmärkt att frysa in den gravade laxen för att plocka fram vid senare tillfälle.
 
 
Det finns olika skolor hur mycket salt och socker en ska ha när en gravar lax. Förr körde en alltid 50/50 men idag är det vanligare att göra som jag gjorde - grava med dubbelt så mycket socker. Hållbarheten blir lite kortare men laxen blir mycket mjukare och därmed godare i mångas tycke.
 
Min lax blev jättebra men liiite för salt i yttersta lagret så nästa gång kommer jag minska ner något på saltet. Älskar dock att vi nu har frysen full med gravad lax inför påsk, om den inte blir uppäten innan dess, haha!
 
Ps. Tryck gärna på hjärtat om ni gillar inlägget, så blir jag glad ♥



Rodd i TRX

Hej vänner!
 
Idag vid lunch plockade jag fram mina TRX-band för att köra ett träningspass tillsammans med Jolie. Jag älskar att träna tillsammans med henne och med mottot att allt är bättre än inget så blir passet riktigt roligt. Idag bestämde jag mig för en övning, ja EN övning, som jag skulle göra ordentligt och riktigt bra - resten fick bli som blev och mest lek med henne. Ett av mina bästa tips till er som har problem med att skapa tid för träning är att sänka kraven. En övning är så mycket bättre än ingen, och väljer en rätt övning så ger det resultat!
 
 
Övningen jag valde var Rodd i TRX med armarna i 90 grader. En superövning för baksida axlar och skulderblad och därmed hållningen. En av få övningar jag fortfarande kan göra utan att provocera bäckensmärta. Tumme upp!
 
Tänk på följande:
  • Sätt skulderblad och axlar på plats genom att sänka och fixera skulderbladen.
  • Placera armbågarna i höjd med axlarna UTAN att axlarna åker mot öronen
  • Aktivera (läs spänn) sätet ordentligt, en ska vara rak som en planka genom hela övningen
  • Titta lätt upp i taket för att skapa en rak linje genom hela kroppen
Justera belastingen genom att flytta fötterna framåt eller bakåt. Se till att armbågarna håller höjd genom hela övningen. Jag skickar med en video här ↓ för att visa er. Dock så ser ni att mina armbågar sjunker nedåt till och från. Det är sista setet och jag är trött och börjar därmed att fuska. Ajabaja. Tänker dock att om jag ska få liv ordentligt i den här bloggen, som jag SÅ gärna vill, så kanske även jag får sluta ställa högra krav? Även om ni såklart alltid ska och kan lita på att jag visar på ett korrekt sätt - därav att jag vill nämna denna parantes.
 
Nej slutbabblat, fram med slyngorna och kör ett set eller tio set med 90 graders rodd. Välj så många just DU har möjlighet till
 
 
Hojta gärna vid frågor!



I våra tankar

Hej vänner!
 
Idag har vi spenderat förmiddagen på Barnkliniken. Vi går där löpande för Jolies astma, immunförsvarsbrist och andra grejer som hör till. Det är en hårfin gräns hela tiden med hur mycket kortison en kan trycka i en 6-åring utan för många biverkningar, samtidigt som underbehandling kan vara förenat med livsfara i värsta fall. Nu lutar det mot att det blir en ny operation till sommaren, en likadan hon gjorde för 3 år sedan, för att hjälpa immunförsvaret på traven. Vi får se vart det landar men det känns tryggt att få vård på Barnkliniken på Sundsvalls Sjukhus. De är verkligen så duktiga och förtroendeingivande där och de jobbar hela tiden på barnens villkor.
 
 
När vi kommit hem till landet igen, älskar att säga så, haha, så tog vi en eftermiddagsfika ute i solen. Besöket på Barnkliniken var planerat sedan tidigare men Jolie är förkyld/sjuk också så VAB har stått på schemat i dagarna två. 
 
Våra tankar är dock just nu på helt annat håll. Ber för och tänker på nära anhöriga. En klump i magen. Den där jäkla sjukdomen som heter cancer. Orättvist!



Forna Bloggtider

Hej vänner!
 
Tidigare idag tänkte jag på hur frekvent jag bloggade för några år sedan. Ja, en sisådär 4-5-6 år sedan. Minst tre inlägg per dag men gärna fem. Vilket slit det var, vilket jobb det var...och så kul det var! Att ha den där äkta vardagsbloggningen med kommunikation med er läsare flera gånger per dag. Jag skulle gärna blogga på heltid igen, i kombination med andra uppdrag och kanske inte på samma vis och upplägg som förr, men där jag är nu i livet nöjer jag mig med nuvarande form. Sedan har ju Instagram tagit över den där högfrekventa uppdateringen en hel del och det gillar jag faktiskt. Så kan en komplettera med mer ord i bloggen då och då. 
 
Saknar ni den gamla bloggtiden eller gillar ni det bättre idag, där Instagram mer är basen än ett komplement? Nu tänker jag i stort och inte bara på mig.
 
 
Nu byter vi ämne. Idag har jag jobbat hemifrån på förmiddagen för att på eftermiddagen ge Jolie 100% fokus. Hon har varit småkrasslig till och från hela helgen så idag blev vi hemma. Dock piggnade hon på sig på eftermiddagen så då passade vi på att ta en frisk-luft-prommis till svärisarna som bor en kilometer bort. Jolie cyklade och jag fick småspringa med böjd rygg bakom henne. Vi tog av pinnen från cykeln förra året, ni vet en sån där som är till just för att föräldrarna ska slippa ryggskott, men idag hade den behövts igen. Hoppas förra årets cykla-själv-skills snart återvänder, haha!



Annonsera här »