MIN

Jolie i sin fina Lundmyrklänning som hon fått av Ellen ♥

Första dagarna och veckorna, ja, kanske till och med månaderna som mamma så hade jag ofta svårt att förstå att min vackra dotter faktiskt var min. Att hon var något som jag och min älskade man hade skapat tillsammans. Att hon var våran. Att ingen skulle komma och hämta henne. Att det inte var någon dröm. Att hon faktiskt äntligen var hos oss. Men allt eftersom att tiden rullat på så har jag lite glömt av de där tankarna. Det är inte så att jag tar det för givet men däremot så känns det ju självklart att Jolie är min dotter. Men ibland kommer de där känslorna tillbaka. Ikväll är en sådan kväll. Jag kan inte sluta pussa på henne och krama på henne. Vill bara sitta tätt intill henne och gosa. Kanske känner hon av det för min annars så vilda lilla tjej har suttit bredvid mig i soffan och myst hela kvällen.

Nu ska jag fortsätta mysa med MIN dotter innan det är dags för henne att sova. Ville bara printa ned mina tankar och känslor här och nu. Mina tankar och känslor direkt från mammahjärtat.

Puss & kram från en sådan känslosam Mama ♥




Kommentarer
Linn

Vad fint skrivet!!

» Marie

Vet precis vad du menar. Jag har haft samma känslor i flera dagar nu. Kan bero på att dottern började på dagis i tisdags och det gick upp för mig hur snabbt tiden har gått. Helt fantastiskt vad mycket hon har gett oss ända sedan den första gången vi fick hålla henne i vår famn. Kärleken är obeskrivlig <3

Svar: Ja, jag tror det är därför tankarna kommer här med. Jolie har ju inte börjat inskolningen ännu men snart är det dags och många tankar snurrar i detta mammahuvud :)

Kram!
Malin ☆

Sofia

Förstår precis hur du känner. Det finns inget större än mammakärleken.❤ Vilken sötnos hon är!

Svar: Så sant Sofia <3
Malin ☆

Sandra

Otroligt söta Jolie :)

Så vackert du skriver gumman <3

Svar: <3
Malin ☆

» Maria

Så är det verkligen, den allra första tiden hade jag så svårt att bara fatta att jag var mamma. Visste ju att det var ett litet liv där som behövde mig men att jag var mamma var så svårt att greppa. Nu efter snart 7 månader har jag förstått det men de är fortfarande en underbar känsla att tänka så hon är vår, vi har skapat henne och hon är här för att stanna.

Svar: Underbart <3
Malin ☆

Känner igen mig så.. Det kan ta väldigt lång tid innan man förstår.. Min äldsta blir snart 5, och jag har svårt att förstå det ibland än idag! :)

Våra barn är det bästa vi har!! <3 <3

Svar: Åh, så härligt att du fortfarande känner/tänker så. Hoppas det håller sig hela livet <3
Malin ☆

åh håller med dig... :) tyckte de var så märkligt när vi äntligen fick åka hem med Lucas för första gången... han var då 4 veckor... De var ju så att man ville fråga först om man fick ta med honom hem ;) hahaha

Svar: Åh, ja, för er var det ju extra speciellt som fick vänta så länge innan ni fick hem er prins <3
Malin ☆

Fint skrivet gumman <3 det häftigaste kärleken!!

och så fin hon är i klänningen, sötifa!!

Svar: Tack vännen <3

Och vi ÄLSKAR klänningarna. Så himla mjuka, sköna och lekvänliga! Plus snygga såklart också, hihi :)
Malin ☆

Håller helt med dig. Tiden och dagarna bara rullar på och ibland är det så viktigt att bara stanna upp och tänka på vad man verkligen HAR! Jag får med såna stunder att jag bara vill pussa ihjäl Elliot och aldrig mer släppa honom. Säger tiotusenmiljoner ggr på en minut hur mkt jag älskar honom och känslorna bara svämmar över. Åh, det finaste som finns är kärleken till sitt barn.
Väldigt fint skrivet också.. <3

Svar: Åh, ja, precis en sådan kväll hade jag igår. Stackars Jolie, hihi :) Men så mysigt och viktigt!
Puss & kram vännen <3
Malin ☆

[MARKED AS SPAM BY ANTISPAM BEE | Server IP]
Åh så vackert skrivet, just så känner jag med för mina barn. Man får aldrig nog av kärleken till sina barn. Kram

Svar: Verkligen <3 Stor kram!
Malin ☆

Frida

Så fint skrivet Malin!, och så söt Jolie är i klänningen!
kram

Svar: Tack Frida <3 Kram!
Malin ☆

Duuuuu, åh, du är ju sååå söt!! :D Och åh, jag vet inte, jag KOMMER ju ångra mig, jag vet ju det, men hatar hur det "delar sig" vid det uppklippta fortfarande om jag inte lockar ihop det och det har jag varken tid eller lust att göra varje dag, sliter ju så med och då blir det en dålig spriral :( Men ja, vi får se, orkar inte kapa lite och lite och aldrig bli helt nöjd heller, så då kanske man hellre bara skulle ta allt direkt och sen låta det va lite för kort ett tag? Ja, det tåls att tänkas på, ska inte gra något alldeles för dramatiskt nu innan jag tänkt efter iallafall, som jag alltid gör annars, haha :D

Och du är ju skitsnygg i din nya frisyr, inte alls varken kort eller ljust! Men man är ju så kräsen på sig själv :D

Puss puss

Svar: Ja, det är ju det där.. Så svårt hur man ska göra! Så glad att min nya frisör var ärlig med mig och sa till mig att nu kapar vi av allt slitet/trasigt så är det gjort sedan. Hur jobbigt det än var så känns det ändå bättre nu med kort och fräscht en långt och slitet...

Men liiiite för ljust är det. Var in och sa det till henne i veckan men sa också att det är ingen panik, för färgen är ju fin, så vi ska ordna det nästa gång :D

Puss & godnatt vännen!
Malin ☆

Jag känner likadant. Jag hade väldigt svårt att förstå att Vincent var min, min alldeles egna lilla son. Vissa dagar är det fortfarande svårt att förstå att jag har en så fin son:) Kram


Kom ihåg






Trackback
Annonsera här »