Astma

Hej vänner!
 
Jag försvann visst helt från bloggen igår och anledningen till det stavas A-S-T-M-A. När jag var runt elva år fick jag mitt första astmaanfall och sedan dess har det blivit några stycken. För det mesta går det bra, tack vare bra mediciner, men ibland räcker inte medicinerna till och igår var det alltså dags igen. 
 
Jag har haft det rätt kämpigt med just astman senaste året och igår fick jag förklaringen till varför då jag tydligen är underbehandlad. Min medicinering har gått upp och ner genom åren men nu är det tydligen dags att öka upp den igen. En obehandlad / underbehandlad astma kan vara väldigt allvarligt då man löper stor risk att utveckla en kronisk inflammation i luftrören. Förhoppningsvis är jag "uppfångad" i tid och rätt mediciner nu ska få mig på banan igen men fy, jag hade en stor klump i magen hela kvällen igår och det var, och är, riktigt jobbigt. 
 
 
En annan anledning till att det känns jobbigt är det här med träningen. Just nu utlöser minsta ansträngning en hemsk hosta och små mini-astma-anfall, eller som igår, ett fullstort anfall. Tills vi fått ordning på medicineringen så är alltså träning inte att tänka på. Att jag är så känslig just nu är för att jag har en förkylning i kroppen men kroppen kan inte riktigt ta hand om den förrän medicineringen är rätt. Så allt hänger nu på att nya medicinen ska fungera. Det är så psykiskt jobbigt för mig att inte få träna. Jag har redan varit borta från träningen i drygt tre veckor och jag får förmodligen räkna med minst lika länge till. Att se resultaten som jag slitit så för försvinna är inte alls roligt. Fy. Samtidigt som jag vet att det bara är tillfälligt. Den riktiga oron sitter i den här med risken för en kronisk inflammation.
 
MEN - jag hade min downdag igår och tänkte idag istället försöka vända allting till något positivt. Det är positivt att jag fått hjälp och att jag fått bra hjälp. Hade jag inte fått mitt anfall igår hade jag förmodligen tjurat på ett tag till vilket ökat risken för kronisk inflammation markant. Det är positivt att ny medicinering nu är insatt och att det från och med nu förmodligen bara kan gå uppåt. Det är positivt att jag genom min egna astma kan få förståelse för framtida klienter med just astma. Min egen erfarenhet av det är guld värd här. Det är positivt att rätt behandlad astma i princip aldrig ska märkas av och förhoppningsvis är jag snart där igen. Som jag skrev på Instagram för ett par veckor sedan så går år 2013 officiellt under hashtaggen #fuck2013 för min del så lika bra att ta den här biten nu också så att jag sedan kan starta 2014 på topp. Think positive!
 
Oj så långt det blev här nu men ibland är det så skönt att få skriva av sig ordentligt. Dags att avsluta detta inlägg men vi hörs säkert senare igen. Kram kram!



Kommentarer

Usch ingen höjdare! Men vilken fin bild! :) Ha en fortsatt fin Tisdag! :)

Krya på dig!! Det låter inge bra och absolut inte kul! Hoppas det blir bättre snabbt:)

» Erika

Åh fy :/ va trist att inte kunna träna. Hoppas den nya medicinen hjälper dig, krya på dig! Kram

Kraaam <3

Nu vill jag inte vara någon "kan-och-vet-allt-bäst" men astma är ju just kronisk inflammtion i luftrören? Eller är det ansträngningsastma du har? Och nej, det är absolut inget "bara" med ansträngingsastma och det är givetvis ett rent helvete för dig (eller den) som är drabbad av det och jag lider med dig då jag vet hur jobbigt det är med astma.

Jag hoppas verkligen inte att du tar det här på fel sätt nu Malin, jag menar absolut inget illa. Mina söner (2 och 4 år gamla) har astma och jag försöker liksom hitta all information om alla sorter och typer av den förjävliga sjukdomen. Och läkare i all ära, men den som själv är drabbad av det sitter ju inne med den bästa infon många gånger (tyvärr).

Jag hoppas iaf att du får rätt medicin och att den funkar för dig väldigt snart!

Svar: Jo, precis, det är som du skriver en inflammation i luftrören men så länge det är astma går det att behandla så man blir mer eller mindre symptomfri. Går man med obehandlad eller felbehandlad astma för längre blir inflammationen kronisk på det sättet att den inte är behandlingsbar längre. Man får leva med att en del av lungorna och/eller luftrören inte fungerar och alltså får nedsatt kapacitet för alltid. Hänger du med?

Det är inte ansträningsastma jag har utan har haft relativt jobbig astma sedan barnsben. Men den förvärras vid ansträngning, förkylningar, kall luft, dålig luftmiljö etc. Förstår dig med dina söner <3 Jag håller alla tummar att Jolie inte har ärvt min astma. Usch och fy!

Kram på dig
Malins Blogg

Håller tummarna att den nya medicinen hjälper! <3
Stor KRAM!

Ja men då förstår jag, alltså att den inte går att behandla längre. Fy så hemskt, hoppas verkligen inte det blir så för dig. Det låter redan tufft som det är.

Nej, barnen och astma är inte alls kul. Förra vintern blev stora killen inlagd på barnakuten efter att en läkare på VC tyckte att han såg frisk ut när syresättningen var nere på 84-86%...
Kram!

» Karin

Det låter verkligen helt hemskt, hoppas verkligen det nya hjälper!

Usch stackare! Men kämpa på och du kommer igen!!

» Karin

Vad jobbigt! Men vad bra att du ändå orkar se det positiva. Jag har själv migrän då och då, vilket såklart är S V I N-jobbigt. Men samtidigt så är det ett tydligt sätt för kroppen att säga "nej, nu räcker det! Nu orkar jag inte mer". Så är man positiv så kan man tacka kroppen för att den är så tydlig. Haha.. eller nåt ;) Saker man inte kan påverkar får man bara omfamna I guess. Tack för fin blogg och vackra bilder! =)


Kom ihåg






Trackback
Annonsera här »