Bye November

Känns om att det var igår jag skrev det här inlägget men det har visst tickat på en månad till sedan dess. November blev inte månaden då jag blev frisk men däremot månaden då jag fick min diagnos och då jag fick påbörja behandlingen för kanske inte ett friskt men däremot symptomfritt liv. Det går väldigt upp och ner och nu när jag landat lite ska jag knåpa ihop ett inlägg om hur det går egentligen. Energin finns inte till fullo än så när jag väl bloggar vill jag ju så gärna berätta om det roliga som händer och sker i mitt liv men jag känner samtidigt att jag har ett behov av att skriva av mig om det andra. Så ska se om energin finns till det ikväll. 
 
Nu blickar vi framåt mot mysiga december. Min plan är att komma ännu mer på fötter då, njuta av allt det mysiga månaden innebär och faktiskt även se framemot julafton för första gången på många år. Tänker även dricka julmust och äta lussebullar, skulle kunna leva på det i december, haha!
 
Kram på er!
 
Novemberminnen ♥
 
Vågade mig på en liten cykeltur i lördags och idag tog jag faktiskt cykeln till jobbet. Bilden längst upp till vänster är från i morse. Kanske inte helt optimalt ännu men så himla kul att få cykla + att jag känner mig fri på cyklen nu när jag inte får köra bil längre. Jag fick en fin start på min cykel-pendlar-vinter med minus tre grader och ingen snö på marken. Ska bli spännande att se vad jag tycker när graderna sjunker och snödjupet stiger!



Nydiagnoserad-med-epilepsi-vänligt

Hej vänner!
 
Min vän och kollega Maria är så bra på att fråga om jag vill hänga med på spontanta middagar och aktiviteter och det ska hon ha en guldstjärna för. Idag ska det ofta planeras middagar veckor i förväg, det ska bjudas på trerätters och var Instagramvänligt och hela den där biten ni vet. När det egentligen räcker med att bjuda över på spagetti och köttfärsås en onsdagskväll. Förstår ni hur jag menar? Det behöver inte alltid vara all-in, huvudsaken är ju att en ses och umgås.
 
Hur som helst, igår checkade jag, Maria och hennes dotter Stina in på APA strax efter kl.17:00. Vi åt burgare, drack läsk och babblade på om allt och inget. I slutet på middagen gled samtalet in på inredning och jag nämnde då att H&M Home öppnat i Birsta. Maria fick en glödlampa ovanför huvudet, haha, och tjugo minuter senare hade vi lämnat stan och gick i stället loss inne på Birsta City. Runt 20:30 släppte Maria och Stina av mig hemma, jag landade i soffan med godispåsen och kände mig så nöjd med kvällen. 3,5 timmars kvalitetstid med två av mina favoritbrudar. Barnvänligt och nydiagnoserad-med-epilepsi-vänligt. Två tummar upp!
 
 
Nu sitter jag och myser i soffan, bloggar och kikar på Vinterstudion som äntligen dragit igång igen. A har varit på julbord i Östersund och kommer hem först i eftermiddag och Jolie är hos M men hon kommer hit hon också lagom till kvällen. Förra helgens finväder är totalt bortblåst och det är riktigt ruggväder ute så tror att jag stannar här i soffan tillsvidare. Passa på att landa efter en för mig intensiv vecka och samtidigt ladda för en ny.
 
Lördagskramar!



Simonfläta

Jag älskar att Jolie antingen ännu inte är medveten om, alternativt är medveten om men struntar i samhällets normer om hur tjejer och killar bör och ska vara. Jag älskar att hon har praktiska badbyxor i stället för en obekväm baddräkt på sig på simskolan. Och jag älskar att hon utan att tveka slår till och klipper sig som sin stora idol Simon Zion när hon fick lust på det. Tacksam för varje dag hon känner att hon kan och vågar vara den hon vill utan att bli ifrågasatt eller intryckt i en norm. Det här med att ge sitt barn tusen möjligheter i stället för en ni vet. Jag kämpar så hårt för det och jag hoppas att det ger resultat.
 
Om vi nu hoppar över till det ytliga - visst blev det coolt? Sidecut och Simonfläta på världens bästa tjej!
 



Videoblogg: Frågor & Svar




Att träna igen

Hej vänner!
 
Igår testade jag på mitt första träningspass sedan jag blev sjuk. Det är 2,5 månad sedan jag tränade sist och 3-4 månader sedan jag tränade ordentligt då symptomen på att något inte riktigt stämde började smyga sig på redan då. Efter att varit helt anfallsfri i lördags (jippie!) så tänkte jag att ett lugnt, lugnt pass borde gå bra. Tog en skivstång på 15kg, bänkpressade lite, rodde lite och push-pressade lite. Få repetitioner. Långa vilor. Kände på lite. 
 
Hur det då kändes? Tungt. Kraftlöst. Underbart! Toppformen, eller ens formen, är milslångt iväg fysiskt men ack så viktigt det var psykiskt att få testa på lite. Tyvärr fick jag sedan bakslag med anfall i natt så jag var nog inte riktigt redo ännu och jag inser att processen med att hitta rätt dos medicin även under provocerande omständigheter kommer att ta ett tag. Men jag är glad ändå för även små steg leder ju framåt!
 
 
Bara känslan att få bära träningskläder igen. Jisses så jag saknat det! Mina kläder är från Röhnisch och Jolie har träningskläder från Stadium. 
 
Happy Monday!



Sidsjön Runt

Hej vänner!
 
Jag ser att det kommit snö både söder och norr om oss men här i Sundsvall lyser den med sin frånvaro. Bra tycker jag då det gärna får frysa på lite mer innan snön kommer samtidigt som såklart de vita flingorna är välkommen att lysa upp i mörkret. Här har vi haft en kall och krispig novemberdag med sex minusgrader och en låg sol som värmde skönt när den bröt igenom mellan träden. Vi åkte upp till Sidsjön för att mata fåglarna och traska runt sjön på förmiddagen, åkte sedan och värmde oss på café och avslutade dagen med träning på gymmet. Mitt första pass sedan jag blev sjuk! Ska berätta mer om det imorgon tänkte jag. Väldigt lugnt men väldigt skönt - framförallt psykiskt. 
 
 
Tror någon fryser mer än den andra här ovan, syns det vem? Hihi! Jolie tog över kameran efter halva rundan runt sjön och fotade loss ordentligt. Så kul att sitta och gå igenom sedan då hon förklarade vad hon fotat. Där jag såg träd såg hon hus och vice versa - bra sätt att kommunicera kring tycker jag. Extra kul att hon tagit spontanbilder på mig och A med.
 
Fick bakslag här i mitten av veckan med epilepsin därav att det varit lite småtyst på bloggen. Men nu är jag på banan igen och tänkte ta och uppdatera er snart. Kram kram och hoppas ni haft en fin helg ♥
 
 
Suddig bonusbild som en fnittrande liten tjej visade mig när vi kom hem. Ingen aning om att hon fotade där. Första pussbilden är ju ändå lite speciell, eller hur? Hihi ♥



Hela Sundsvall Cyklar

Hej vänner!
 
Jag ansökte tidigare i höstas om att bli vintercyklist för Sundsvalls Kommun och fick här om dagen veta att jag har blivit antagen. Det innebär att kommunen står för dubbdäck, lysen, reflexer, hjälm, ringklockor - ja, i princip allt en behöver till sin cykel för att kunna cykla tryggt och säkert i vinter. Som motprestation kommer jag föra dagbok över cyklingen, rapportera in hinder jag stöter på samt se till att cykla minst tre dagar per vecka. Verkligen en win-win situation och perfekt för mig som planerat att cykla i vinter oavsett. Jag hade bestämt mig för att cykla hela vintern redan innan jag blev sjuk men nu blir det ju som extra lägligt. Projektet heter #helasundsvallcyklar och jag kommer att hålla er uppdaterade om det över vintern. Mycket bra initiativ av kommunen tycker jag!
 
 
Längtar så tills jag kan sätta igång och trampa igen. Imorgon ska jag ha telefonmöte med min neurolog för att utvärdera veckan som gått med nya medicinerna. Idag dubblade jag dosen så jag håller tummar för underverk nu närmsta dagarna även om jag redan känner en viss skillnad.
 
Apråpå cykling tar jag gärna emot tips om cykelvagnar då jag planerat att köpa en sådan till Jolie. Blir förmodligen inte aktuellt förrän till våren men börjar spana redan nu. Säkerhet går före allt så vill att det ska vara ett bra och erkänt märke. Thule Chariot känns som att det är som gäller då? Jag har varit supernöjd med cykelstolen från Thule så gillar märket och deras produkter. 



Tisdagsbabbel

Hej vänner!
 
Två arbetsdagar på fyra timmar vardera och jag känner mig helt slut. Det är lätt att känna sig frisk när en ligger i soffan hela dagarna men desto kämpigare när vardagen är igång med jobb, barn, hämta/lämna på förskolan och ja, ni vet hela den karusellen. Dock är jag så glad över att vara tillbaka på jobbet, jag har saknat det sociala så mycket och där har jag en stor bit i mitt jobb. Försöker ta det sakta och säkert, även små ministeg leder ju framåt, eller hur?
 
Nu i eftermiddag gjorde Jolie premiär på simskolan och det blev en given succé hos tjejen som älskar att bada. Vi har länge tänkt att anmäla henne men det har aldrig klaffat riktigt men nu så fick vi ihop det. Nästan i alla fall, det var ju den där detaljen med att jag inte längre har körkort då upptäckte jag idag. Vi gick hemifrån klockan 16:00 och var hemma igen tre timmar senare, allt för 40 minuters simskola, haha. Tack gode Gud att vi har kvar vagnen känner jag nu. Perfekt för längre sträckor och trötta ben!
 
 
Längre sträckor gillar inte heller mitt bäcken som gör så ont nu ikväll. Har helt lagt rehaben på is under senaste månaderna, av naturliga skäl, men nu är det dags att ta upp den fighten igen också. Vi gjorde ett genombrott den dagen jag senare blev inlagd på sjukhus så jag har helt glömt att berätta det för er. Kanske vet vi nu exakt vad som är fel - nu ska vi bara ta reda på hur vi ordnar till det också. Ska berätta mer vid senare tillfälle!
 
Tisdagskramar!



Sofias Möhippa

Hej vänner!
 
Har ni haft en fin helg? Jag har varit i Umeå sedan i torsdags då vi på lördagen anordnade en möhippa för Sofia som är en av mina allra bästa vänner sedan tonårstiden. Som jag skrev på Instagram så hade jag inte missat den möhippan om jag så låg på dödsbädden. Jag orkade bara vara med några timmar över dagen men det är jag så glad och tacksam för ♥
 
 
Resten av helgen myste jag bara på med A och hans bror med familj som bor i Umeå. Supermysigt och superlugnt. Imorgon ska jag faktiskt jobba ett par timmar då jag ska testa att jobba deltid nu framöver. Medicinen har börjat verka och tar udden av anfallen som kommer lite mer sällan och inte är lika starka som vanligt. Längtar tills jag ska trappa upp medicinen och förhoppningsvis få ännu större effekt av den.
 
Vill slutligen passa på att tacka för alla fina kommentarer. Jag ska ta mig tid att svara på dem en efter en då vartenda ord från er är guld värt. Från hjärtat tack!



Ett vinnande koncept

God morgon vänner!
 
En matkasse som till och med var en kartong levererad av världens starkaste björn - kan det bli bättre än så? Inte om en frågar familjens 4-åring i alla fall. Mat handlar ju om så mycket mer än just maten. Det handlar om vilka råvaror vi använder, hur vi tillagar dem och hur vi väljer att presentera dem. Bamses Matkasse från City Gross har lyckats paketera dessa tre väldigt bra vilket i vår familj skapade en succé.
 
Jolie har under en tid varit rätt kräsen med maten men av de tre rätter vi hittills hunnit laga under veckan har hon gluffsat med i sig med god aptit. Dels har hon varit stolt över att hjälpt till och lagat maten själv och dels kommer ju maten från självaste Bamse och vem kan säga nej till det? Själv måste jag slå ett slag för laxbiffarna - så otroligt goda och dessutom lättlagade!
 
 
Jag har valt att lyfta fram ett par punkter jag gillar extra mycket med denna matkassen:
 
- Alla råvaror är ekologiska
- Minikockens uppgift - enkelt för de små att hjälpa till att laga!
- Tidsangivelse för hur lång tid en rätt tar att tillaga
- Enkla recept utan krångel
- Pyssel till de små i väntan på maten (eller efteråt när en vill ta en kopp kaffe i lugn och ro, haha)
 
Hojta till om ni har frågor och vill ni beställa er egna BAMSE Matkasse så gör ni det här!
 
Inlägget är i samarbete med City Gross



Varsågod, här får du Epilepsi

Hej vänner! 
 
Om någon för åtta veckor sedan hade sagt åt mig att varsågod här får du sjukdomen Epilepsi, ta emot den och lev med den. Just ja, vi plockar ditt körkort i minst ett år också. Ja, om någon hade sagt så hade jag förmodligen brutit ihop, fått panik och gråtit floder. En för mig relativt okänd sjukdom och därmed skrämmande. Mitt körkort som jag är så beroende av både i arbetet och vardagen. 
 
Igår sa någon så till mig. En fantastiskt bra, sympatisk och ödmjuk neurolog. Han fastställde efter en långdragen utredning min diagnos. Vet ni vad jag kände? Tacksamhet. 
 
 
 
När vi kommit hem från sjukhuset igår tog jag en lång dusch, tog ett par timmar och pratade med de närmsta i telefon för att uppdatera, gick sedan och la mig och sov i nästan tolv timmar. All oro som ovetskapen skapat och ångest som kriget med vården givit mig försvann med ett knäpp med fingarnra och då slog istället tröttheten till. I dag har jag vaknat som en ny människa - så lättad och så tacksam. 
 
Nu börjar en ny resa med att hitta mediciner som passar mig. Förmodligen ska jag leva med dem livet ut så det vi vill hitta är en medicin som tar bort alla epileptiska symptom men ger mig så lite biverkningar som möjligt. Jag började med en medicin redan igår och förhoppningen är att antal anfall per dag ska minska redan inom ett par dagar framåt och att när jag är uppe i full effekt av medicinen om några veckor så är förhoppningsvis alla symptom borta.
 
Jag känner att jag har mer att säga i ämnet, allt från vilka fantastiska läkare jag mött men även vilken arrogoans andra delar av vården bemött mig med till mina känslor och tankar. Men först ska jag landa i detta nu. Landa och njuta hur konstigt det än låter. Jag har skapat en ny kategori där jag samlar alla inlägg i ämnet - från början till nu.
 
Torsdagskramar!



Happy W!

Hej vänner!
 
Det var en envis förkylning hon åkt på Jolie med snuva, hosta, rossel och feber om vartannat. När det ena blivit bättre dyker nästa upp och när det försvinner kommer det första tillbaka igen. Dock verkar det inte gå någon större nöd på henne då hon klättrar på väggarna och mer eller mindre river lägenheten trots att hon till och från knappt får luft. Tänk om en annan kunde fungera likadant vid sjukdom?
 
Bus, bus!
 
Vi fick förresten vår BAMSE-matkasse i måndags och igår lagade vi första middagen som blev en riktig succé. Jag ska skriva mer om kassen här i dagarna för er som är nyfikna. 
 
Det är rikitg kall, klar och krispig luft ute idag och jag längtar så efter en promenad. Funderar på att ta ut Jolie en sväng på gården här lite senare om vi är pigga. Vi bor i ett litet hyreshus så grannarna är informerade om vad som händer och sker och har koll på oss så häng ute på gården känns relativt riskfritt om jag har en bra dag. 
 
Happy W allesammans!



Mina hjärtan

Hej vänner!
 
Även neurologer har visst sjuka barn och VAB var anledningen till att mitt besök blev inställt i onsdags. Jag fick veta att jag är prio ett och först i kön på en ny tid men när det blir vet jag inte ännu. Det sliter verkligen på mig det här.
 
I torsdags följde jag med jobbet till Åre där vi skulle ha konferens i två dagar. Jag följde med på eget initiativ och tänkte det kunde vara mysigt med två dagar i världens vackraste by tillsammans med kollegor som står mig väldigt varmt om hjärtat. Fylla på energin lite så där. Det var verkligen supermysigt men priset blev högt och igår var jag helt knäckt. Andreas hittade mig avsvimmad i bilen efter han sprungit in för att handla en snabbis och senare under natten tills idag fick jag feber. Vet inte om febern hänger ihop med Åreresan men jag är inte sjuk annars så misstänker att det blev för mycket för kropp och knopp. 
 
Det sägs ju att Gud inte ger oss mer än vi klarar av att hantera så jag bryter ihop då och då och tar sedan nya tag. Tror det är A, som står mig närmast, som får dra det tyngsta lasset dessa dagar. Fixar och trixar med litet som smått, stöttar, peppar och tröstar. Världens bästa är han!
 
 
Väntar nu på att Mattias ska komma hit med Jolie och sedan att Andreas ska komma hem från sin match. Jolie sov här i natt och var så hostig och hade astmaanfall. Meningen var att hon skulle vara här hela dagen men med både hon och jag sjuk blev det lite för mycket för mig så jag är tacksam att jag fick ett par timmars avlastning. Men nu längtar jag efter henne. Så komiskt det där att en kan slita håret av sig för att energin inte räcker till men samtidigt saknar en de små så fort de är borta eller har somnat. Kärlek det!
 
Vet ni förresten annars bästa känslan just nu? När A ligger i soffan, jag går dit och lägger mig för att mysa bredvid och Jolie då blir sotis och kommer och tränger ner sig emellan oss. Att få ligga så nära med båda mina hjärtan, ja det är en underbar känsla även fast den oftast bara varar ett par minuter - sedan blir A för varm, Jolie för otålig eller nåt liknande, haha. Men ändå ♥
 
Söndagskramar och glad farsdag alla ni pappor där ute!



Du har ett nytt meddelande

När luften går ur en...
 
Vaknade upp i eftermiddag med ett missat samtal från dolt nummer och det klassiska sms:et om att ringa 133. Jag somnar ofta till på eftermiddagen de dag när jag har många anfall av den anledningen att jag blir helt slut i huvudet. Hur som helst, ringde röstbrevlådan för att lyssna av meddelandet. Tiden hos neurologen imorgon är inställd. Ny kallelse kommer. Anledningen för mig ännu okänd. Ska ringa upp imorgon. Men...
 
...när luften går ur en.
 



iPhone 6s

Hej vänner!
 
Att ha en drulleförsäkring har räddat mig mer än en gång senaste åren. Jag är inte så supersmidig alla gånger och min stackars telefon har fått vara med om både den ena och det andra. Nu verkar min iPhone 5 blivit tappad en gång för mycket och sjunger visst på sista versen här. Så funderar därför på en iPhone 6s som jag ska köpa marknadens bästa skydd till i så fall, haha. Nuvarande har jag haft helt oskyddad vilket visst var dumt med facit i hand. Men tänker att om jag har skydd på telefonen, ett sådant i skinn som går hela vägen runt, kanske den överlever lite längre? Mycket pengar såklart men en iPhone ska det vara och i och med att jag tar så mycket foton med telefonen varje dag känns det som att den nyaste med bättre kamera bör vara motiverad. 
 
Har ni iPhone 6s och är ni i så fall nöjda?
 
 
Just nu sitter jag och väntar på att Andreas ska komma hem från jobbet så att vi kan åka och hämta hem Jolie från dagis. Jag saknar friheten så som att kunna köra bil, gå ut på en promenad eller hämta hem Jolie själv från dagis samtidigt som jag är så tacksam för den hjälp jag får av främst A. Imorgon vet vi förhoppningsvis mer - jag längtar samtidigt som jag känner att jag börjar bli rätt nervös. Jag vet lite mer än det jag skrivit i bloggen men valt att avvakta med att dela med mig av det tillsvidare. Ska berätta mer efter imorgon. 



Frågestund

Hej vänner!
 
Här står det helt stilla i huvudet just nu så jag tänkte vi kanske ska ha en liten frågestund? Jag brukar försöka ha det ett par gånger per år även om jag senaste omgångarna enbart riktat in dem på träning. Dels så tänker jag att det kan vara kul för er med en uppdatering och dels så älskar jag att gå tillbaka i mitt eget arkiv och läsa frågor och svar sedan länge sedan. Lite egocentriskt sådär kanske, haha, men det är kul att se hur jag svarat och tänkt förut och om jag fortfarande tänker likadant. Så fråga på så kanske jag kan svara i en videoblogg sedan?
 
 
Jag lagade förresten Pulled Chicken till middag idag och mums så gott det blev. Jag är verkligen ingen mästerkock men då och då får jag till det. Superenkelt var det också så jag ska dela med mig av receptet till er imorgon!
 
Kram kram!



Blåmärke

Hej bloggisar!

Har ni haft en fin söndag? Jag har haft en mycket bättre dag än igår och glädjer mig nu inför veckan. Nu är onsdag nära på riktigt då min neurolog äntligen är tillbaka från sin semester och kan sätta fart på saker och ting. Jag känner sånt hopp och längtar verkligen!
 
Bus och mys med Jolie hela dagen lång idag. På Instagram älskar jag att ljusa upp mina bilder och jag ser ju en fördel med det nu, blåmärket syntes inte alls lika mycket där som här, haha. Ser ut som jag gjorde för 26 år sedan när jag nyss lärt mig gå och min syster hade en förkärlek för att kuffa omkull mig så jag landade på huvudet. Försökte sminka över det och trodde jag lyckats men Andreas sa i förmiddags att jag inte alls lyckats och nu när jag ser bilderna får jag visst ge han rätt, haha. Nåja, bara det onda släpper kan jag leva med ett blåmärke/bula i pannan :)
 
Kram på er!
 



Bamses Matkasse

God morgon vänner!
 
I takt med att Jolie blivit äldre har hon tyvärr också blivit mer kräsen på maten. Hon får fortfarande smaka och äta det som serveras men jag orkar inte ta kriget varje dag och de dagar vi har barnvänliga alternativ på menyn tackar jag gudarna. Därför är det med spänning vi nu ska testa på Bamses Matkasse som kommer från Citygross. Matkassen är anpassad både efter vad barn gillar men också så att de ska kunna vara med i köket och laga maten vilket jag ser som positivt. Jolie äter alltid bättre när hon hjälpt till att laga maten själv. Bonus är att det varje vecka följer med ett pyssel med kassen - kanske kan det locka små minikockar att hjälpa till, inspireras och smaka lite extra?
 
Maträtterna ska vara anpassade så de tar 30 minuter att laga och kassen består av fyra middagar för fyra personer. Perfekt för vardagar då maten ska gå snabbt att laga och vi vill gärna vill ha mat över till lunchlåda. Nästa vecka får vår första kasse vilket ska bli spännande - HÄR kan ni läsa mer om kassen eller beställa en egen!
 
I samarbete med Citygross 



Annonsera här »