Epilepsi

Hej vänner!
 
Här blev det tyst ett par dagar då jag varit tvungen att samla mig litegranna. Jag vill börja inlägget med att tacka för fina hälsningar i förra inlägget - jag blir alltid glad av stora som små spår med de där personliga värmer extra. När ni tar er tid att berätta att ni följt mig sedan Jolie låg i magen. Åh, det värmer mer än ni kan ana och cyberkärlek fungerar faktiskt!
 
Till att uppdatera er om vad som händer nu då. Det är inte helt enkelt då utredningen fortfarande pågår och jag inte fått några säkra svar men jag ska göra ett försök. Det hela började egentligen redan för fyra-sex veckor sedan med att jag började tappa minnet. Stora som små grejer försvann från mitt huvud och jag började även få stora kocentrationssvårigheter. Jag var rätt säker på att det var stressrelaterat så efter ett möte med min fantastiska chef tänkte jag att det här skulle försvinna med hjälp av stöd och omprioriteringar både i arbetet och privat. Men så för cirka två och en halv vecka sedan svimmade jag plötsligt och åkte rätt i golvet. Det är inget som brukar hända mig men jag visste med mig att jag ätit dåligt under dagen och tänkte att det säkert berodde på det. Men när jag sedan svimmade igen dagen därpå kände jag att det är bäst att ringa vårdcentralen och boka en tid. Jag fick en tid en vecka senare, alltså förra onsdagen för att vara exakt. 
 
Svimningarna kom och gick under veckan, jag bet ihop bra i Vålådalen som jag egentligen inte alls fick njuta av så som jag planerat och jag försökte göra det bästa trots att jag vid det här laget börjat bli rädd för att köra bil, vara själv med Jolie och så vidare. När jag väl kom till vårdcentralen var jag där i cirka 30 minuter innan de akut skickat mig till sjukhuset och akuten där. Misstänkt hjärtfel löd domen.
 
 
Jag blev fantastiskt omhändertagen på sjukhuset av personalen där även om oron började växa inom mig då jag ganska snart förstod att detta var något mer än stressrelaterat. Ett hjärtfel hittade de ganska snabbt men inget som kunde förklara mina symptom utan det var visst bara en trevlig bonus jag fick om vi ska ha kvar glimten i ögat. Fokus flyttades i stället ganska snabbt till hjärnan där alltifrån tumör till blödning nämndes. Huvva. Tack och lov hittades varken tumör eller blödning men däremot annat som pekade på att något inte stod rätt till i huvudet så här kopplades neurologen in. Efter att han tolkat röntgenbilder och gjort diverse undersökningar och tester kom första starka misstanken. Epilepsi. En misstänkt hjärnskada från min hjärnhinneinflammation jag hade 2011 har förmodligen gjort att jag utvecklat epilepsi. Lägg dock märke till att jag skriver misstänkt och förmodligen - det tar en tid att fastställa diagnosen och det kan fortfarande vara något annat som spökar. 
 
Vad är då epilepsi? Min tanke om det innan var att man fick anfall där man ligger och krampar men det finns många olika typer av epilepsi. En del får ett par epileptiska anfall under hela livet utan att ha diagnosen epilepsi medan andra får flera anfall dagligen. En del blir bra hjälpta av mediciner när de fått diagnosen och en del fortsätter få anfall dagligen trots medicinering. 
 
Epelipsi som sjukdom är oftast inte farlig i sig däremot kan konsekvenserna av sjukdomen vara det. Ni kan ju tänka er själva att det inte är optimalt att tappa medvedandet utan förvarning i vissa situationer. Senast igår föll jag så illa så jag slog upp ett hål i hakan när jag tappade medvedandet vid "fel" tillfälle. Vet inte om det finns något tillfälle som är rätt. 
 
 
För mig innebär detta just nu att jag mår fysiskt bra mellan mina anfall. Men rädslan och oron finns där. Om det är epilepsi - hur bra kommer jag bli hjälpt av mediciner? Om det mot förmodan inte är det - vad är det då som är fel? Just nu längtar jag nog mest över att få en diagnos fastställd så att jag eventuellt kan få börja medicinera. Just nu är hela livet satt på paus. 
 
Nu har jag varit öppen med er för jag vill inte oroa er i onödan. Tänkte egentligen vänta tills diagnosen är fastställd men det kan som jag nämnde tidigare ta en tid. Vet inte om jag någonsin varit så här personlig i bloggen men jag kände att det var läge att vara öppen här. Om jag får önska något tillbaka så är det att undvika spekulationer. Jag är inte redo för pepptalk om hur bra det kan bli. Jag är definitvt inte mottaglig för kritik. Detta relativt långa inlägg sammanfattar bara en liten del av allt som skett senaste veckan. Självklart har det skett mycket mer bakom kulisserna. Jag har en plan för framtiden, hur jag ska tänka och hur jag ska ta mig dit. Men först måste jag veta vad jag har att förhålla mig till. När jag vet det får ni gärna peppa mig men tills vi vet så är det bara att ta en dag i taget. Jag hoppas ni förstår hur jag menar.
 
Avslutar med att tacka alla i min omgivning för all omtanke jag fått senaste veckan. Ni är fantastiska ♥
 
Vill ni läsa mer om epilepsi kan ni göra det hos 1177 eller Svenska Epilepsiförbundet



Kommentarer
Anonym

💗

Josefin

<3

Josefin

<3

Anonym

du verkar genom att läsa din text besitta enorm styrka ❤️

Anonym

Vill bara skicka en kram

Madde

Skickar en stor kram💕

Anonym

Du känns så otroligt stark, förstående och målmedveten. Skickar en kram 💜

Sama

Förstå att det är mycket känslor och tankar för dig nu...STOR kram till dig<3<3 Hoppas du har det bästa stöd runt dig<3

Åsa

åh vad jag tänkt på dig de senaste dagarna, skönt att höra att de tar väl hand om dig på sjukhuset. KRAM

Maria

Har nog aldrig kommenterat här, men läst bloggen länge. Ville bara skicka en stor kram och säga att jag tänker på dig!

Sofia

Skickar en stor kram❤️

Kram på dig Malin. Finns inte så mycket mer att säga än..HEJA DIG!! tänker på dig och önskar dig verkligen det bästa <3

Sophie

Tänker på dig finaste Malin💕massa kramar till dig💕💕💕

Lina

Skickar en stor kram ❤️

AnsoAnna

Starkt att berätta! Tack för att du delar med dig Malin.
Hoppas du får en konkret diagnos snart så att man, och framförallt DU kan gå vidare i det här.
Stor kram ♡

Veronica

Stor kram till dig ❤️

Annelie

Vilken omtumlande dagar du & dina nära har varit med om. Starkt att berätta. Hoppas snart får svar och att du kan få komma hem & slippa sjukhuset.

Joanna

Kramar!

Anonym

💖 när jag läser din berättelse tänker jag på en bok som jag läst, en sann historia Författare är Susannah Cahalan,blackout, när min hjärna blev min fiende

Sofia

Styrkekramar till dig 💚

De kommer bli bra ska du se,men väntan är värst :(

Har själv levt med Epilepsi sen jag var 5,med ett kortare uppehåll på några år, innan de sedan kom tillbaka.
Min Ep visa sig på så viss att jag får flera frånvaroattacker varje dag och den är väldigt svårmedicinerad. (nu syns de aldrig utåt om jag får ett anfall,men när jag var mindre gjorde de det)

Men jag hoppas du får svar på vad de är så fort som möjligt, och ta hand om dig så länge <3

Anonym

Styrkekramar!

All kärlek till dig!

Vi kan överkomma alla svårigheter i livet! Sänder massvis med positiv energi o välsignelse! :) - D.

Eleni

Har tänkt mycket på dig senaste dagarna. Har tänkt skicka iväg ett sms men det har inte blivit så. Hoppas tiden går fort tills du får veta säkert vad allt beror på. Skönt att du får ett bra bemötande och omhändertagande av de som är där och kanske underlättar tiden du väntar en aning. Sköt om dig vännen! Massa kramar

Jennifer

Kram❤

» Emma

Det låter jättejobbigt, hoppas du får svar snart!

» Emma

💖

jenni

Skickar en stor kram till dig Malin och stora krya på dig hälsningar! 💜 🌸 Måste säga att du trots allt verkar vara väldigt stark som person! 😊

Anonym

Skickar en stor kram till dig! 💗

Men usch vad mycket du är med om stackare!! Hoppas verkligen att du kan få en ordentlig diagnos och bra mediciner som kan hjälpa dig att må bra. Jag hade epilepsi som barn, fick det efter en episod av svår feberkramp när jag var 10 mån och höll på att stryka med. Men sedan 13-års ålder är jag friskförklarad men det blev många år med medicin och oroliga föräldrar.

Emma

Stor kram till dig! ❤️

Hoppas det blir bra i slutändan och att du får reda på om det verkligen är epilepsi och att medicinen kommer funka... <3

Sofie

Hoppas att det löser sig på bästa sätt för dig 🌸

Skickar massa kramar till dig <3

Anonym

💕

Hannah

Tack för att du orkade vara så ärlig och öppen med oss, även om du självklart inte berättar allt. Stor kram från Norge🌸

Charlotta rydholm

Kram fina Malin! hälsningar från Charlotta din gamla sambo i Åre

Linda

Hoppas du snart får de svar du behöver för att ta dig vidare. All styrka till dig ❤️

» Hanna

Skickar en stor kram!

Skickar en massa tankar och mängder av kramar till dig 💕

» Bella

Stackare du<3 det kanske blir bra! En släkting till mig har epilepsi, fungerar bra med medicin! Dock vågar ju inte denne vara en dag utan medicin, så då tänker jag att medicinen förhindrar många anfall? Har för mig att med medicinen så har aldrig något hänt!

Jag hoppas verkligen att du får en diagnos snart så du vet vad du har att göra med. Skickar styrkekramar! <3

Du är stark! Skickar en kram!

Kära hjärtanes! Krya på dig och ta det lugnt.

Anonym

Hej Malin!!! Jobbigt o inte veta vad som är galet, men hoppas du snart får ett svar. Krya på dig o passar oxå på att sända massa styrkekramar 💞 Mvh Sara Hallin

Malena

Vilken text! Det går rakt in i hjärtat. Många kramar till dig!💝

Matilda

Stor kram! ❤

Anonym

Kram till dig! Min son fick epilepsi för 1,5 år sen när han var 7 år. Vi hade tur ändå och hittade rätt medicinering direkt så nu har han varit anfallsfri i ett år. Håller alla tummar för att medicineringen hjälper dig och att du träffar bra läkare!

shit vilken stark person du verkar vara, stor kram!!

Jag hoppas att ni hittar orsaken till svimningarna. Håller tummar och tår för att du ska få må bra och få rätt hjälp!
Krya på dig!

Malin

hej
Är väldigt dålig på att kommentera i bloggar jag följer. Brukar tänka att mitt spår är ändå bara ett i mängden som säkert inte ens läses.. Har följt dig länge och du verkar vara en så underbar och fin person<3 många kramar till dig

Ida

Vad modig du är som går ut med det! Förstår att det är många tankar som snurrar och vill ge dig en kram och säga lycka till!

» Erica

Kram! <3

Anonym

Vilka dagar du varit med om! Önskar att du snart får mer klarhet i vad som ställer till det för dig... Stor kram /Nina

Jennie K

Många år sedan vi sågs eller hördes, men jag har följt din blogg länge tremänning. Håller tummarna för dig!
Kram!

Anonym

❤ följer din blogg dagligen. Håller 👍👍för att du fort får en korrekt diagnos. 🌹

Kram ♡

Kram ♡

Anonym

Starkt att våga öppna sig. Men på så vis får vi möjlighet att stödja ♡ Stor kram!

Anonym

Va stark du är Malin som trots allt orkar hålla humöret uppe i din text. Jag tror på dig!! Kramar från Emmelie, gbg

SofiaR

Vad modig du är Malin som berättar! Du är en stor förebild för många som har följt din dröm för karriären och som tar så fint hand om din dotter och du fortsätter att inspirera <3 KRAM!

Hanna

Jag hoppas du får besked på alla utredningar så du kan blicka framåt sen! Sköt om dig så gott det hår under tiden! Massa kramar till dig!

Kram på dig, Malin <3

Marie

💜 och kram

Anna mamma till Vincent

Jag ska tänka på dig och hoppas att du får all den professionella hjälp som finns och att du har dina nära omkring dig. Du har en otrolig styrka tycker jag. Stora kramar!

Jag tror att du gör klokt i att ta en dag i taget och försöka leva i nuet innan du vet. Ingen ide att stressa upp sig innan du har fått svaret men jag förstår att det är lättare sagt än gjort... Stor styrkekram till dig Malin!

» Kicki

Men vad hemskt!
Men det kan vara epilepsi. Det finns många olika typer av anfall. Jag är en som har det och har blivit hjälpt av mediciner. Så hoppas att du snart får den fastställda diagnosen snart. Det känns så mycket bättre. Kram och sköt om dig ♡♡

Matilda

Så stark du är! Kram 💗

» Ritha

Åh. Har själv gått genom detta med en liten 7-åring som yrslade och hade sig med huvudvärk däremellan. Det visade sig inte vara epilepsi (det finns en sådan typ som hon betedde sig som) och man tror mer migrän.
Förstår hur rädd du är, men fint att du verkar vara positiv ändå mitt i allt.
Krya på dig och ta hand om dig.

Kram

Stor varm kram 💗

» Lina

Stor kram till dig <3

Men usch, kram!

Anonym

Kämpa på & hoppas du snart mår bättre och vet hur du ska gå vidare med allt! Massa kramar från en bloggläsare 😊

» Sara

Stor kram 💜

Vill börja med att skicka varma kramar! <3
Jättestarkt att du vill dela med dig.
Min äldste son fick epilepsi när han var 11 år. Han medicineras och det har funkat kanon.
Jag håller alla tummar för dig.
Kramar

» C

Ja har levt med ospecificerad epilepsi sedan cirka 2 år tillbaka.
Hade många anfall förut, blev inlagd i flera veckor för en rad olika undersökningar. Ordnierades medicin, då Keppra (den "värsta" medicinen som jag haft, kliar hela tiden, uslag, blodtryck på under 80 i systoliskt tryck. Däremot nu har jag lemotrigon, betydligt midare och fungerar jättebra nu, jättelänge sedan jag sist fick ett anfall.


Hoppas det blir bättre för dig.

vill bara skicka styrkekramar! men känns som du är en oerhört positiv människa som kommer ta dig igenom detta o hitta bästa vägarna för dig för att du ska må så bra som möjligt. KRAM

Isa

Kan inte föreställa mig hur jobbigt det har varit :/ skickar massa styrkekramar här genom cyberrymden, hoppas den kommer fram! Kram

» Sanna

Huvva mig! Skickar en massa styrkekramar! <3

Maria

På nå vis lyckades jag komma in på dina sida och läst om ditt inlägg.
EP är inte så illa som det kanske låter.
Kan även nu bero på vad för sort du evt har och om du har det.
Medicinerna funkar sjukt bra, dom utgår hur stor "skada" du har, sen går man egenom anfallen. Sen prövar man mediciner, olika doser tills du känner dig bra.
Har haft EP i 7 år, livet funkar perfekt- fast finns väl nackdelar som med allt.
Man känner sig relativt sjuk första tiden man får diagnosen men sen som allt blir det en vardag och du käkar dina mediciner på ren rutin.
Hoppas du snart vet vad du har och att du kryar på dig :)

Anonym

<3

Cajsa

Otäckt som fan att svimma sådär. Usch!
Nä snart får du din diagnos åtminstone. Ta hand om DIG!

Svar: Tack Cajsa!
Malins Blogg

Usch då :( Krya på dig men väldigt Härlig blogg du har :) :)

http://nouw.com/Nettan

Svar: Tack Anette!
Malins Blogg

Bra formulerad story!! Ingen pepptalk alls!

Jag har haft epelepsi sen jag var tre år.
Jag svarar så gott jag kan på dina fråger om denna sjukdom om du vill tala om det.
Kram kram.

Vad fruktansvärt jobbigt och vad mycket att ta in på kort tid. Jag skickar tankar och krama från Kanada


Kom ihåg






Trackback
Annonsera här »