Vill man så kan man - eller?

Hej vänner!
 
Min träning just nu är helt anpassad efter vad min kropp klarar av och efter mina egna förutsättningar. Egentligen så självklart och som det alltid borde vara men som ibland kan vara lätt att glömma bort. Jag ser så ofta både i mitt yrke som personlig tränare men även på sociala medier och i andra kanaler att vi jämför oss med andra och försöker träna, äta och leva efter hur andra har det och inte efter vår egna verklighet. Något som oftast stjälper mer än det hjälper och som många gånger skapar en känsla av dåligt samvete och/eller misslyckande. 
 
Om vi tar träning som exempel, även om det gäller även kost och övriga saker i livet, är det så viktigt att vi tränar efter oss själva och där är det så många komponenter som spelar in. Det finns ett välanvänt uttryck som heter "vill man så kan man" men jag är faktiskt lite allergisk mot det då teori och verklighet inte alltid stämmer överens. Jag tar mig själv som exempel. Jag VILL jättegärna träna CrossFit, bli grym på de olympiska lyften och springa tuffa hinderbanelopp. Jag skulle också kunna det med hjälp av starka smärtstillande och ett än mer skadat bäcken som följd. Men visst - vill jag så kan jag, men till vilket pris? 
 
Om vi fortsätter på mig själv som exempel så tränade jag i stället innan jag blev sjuk i höstas mycket isolerade styrkeövningar för överkropp och jag cyklade mycket för konditionen och som träning för benen. Men så kom epilepsin och plötsligt kunde jag inte göra det heller. Nu är jag tillbaka till träningen och jag vill helst ta upp den där jag var i höstas. Jag skulle också kunna det men till priset av att jag efter ett träningspass är så trött att jag varken kan jobba, ta hand om mitt barn eller leva ett normalt liv. Men återigen - vill jag så kan jag. 
 
Jag tror ni förstår vart jag vill komma. Även om jag vill så måste jag anpassa min träning efter vad som faktiskt är möjligt ut efter mina förutsättningar. De dagar jag har toppdagar kan jag köra på lite tyngre även om det är långt ifrån där jag var i höstas. Igår och idag har jag haft intensiva dagar på jobbet vilket innebar att dagens träning fick anpassas till 15 minuters lätt styrka och stabilitet för skulderbladen och that's it. 
 
Dagens jag efter mitt lugna pass. Så nöjd eftersom jag gjorde mitt bästa efter min dagsform!
 
Jag tycker med andra ord att alla borde anpassa sin träning efter sina egna förutsättningar. Självklart ska man ha målsättningar och försöka göra det man vill men det måste vara på en realistisk nivå. Kanske man vill träna tre gånger i veckan men för att få vardagspusslet att gå ihop med allt vad det innebär så ska man bara träna två dagar i veckan. Inte för att man inte kan träna tre dagar utan för att två dagar är det optimala efter just den situationen. Man får göra två träningsdagar som man gör riktigt bra och som man är nöjd med i stället för att ha tre dagar inplanerade men så missar man en, har dåligt samvete för det och samtidigt stressar på de två andra passen.
 
Att anpassa träningen gäller både helheten och långsiktigt men även på detaljnivå. Med detaljnivå menar jag att man måste anpassa träningen efter sina förutsättningar just den dagen. Har man sovit dåligt, stressat som en tok på jobbet och ätit dåligt på det så är det oftast ingen bra idé att köra det där högintensiva passet man har planerat in. Ett lugnare styrke- eller mobilitypass kanske passar bättre den dagen. Självklart måste man pressa sig ibland för att nå resultat men efter passet ska träningen ha gett energi och inte tagit energi. 
 
Det tar lång tid att lära känna sin kropp, jag går fortfarande på nitar då och då, men med tiden lär man sig. Vill avsluta med några punker som ger er riktlinjer på vägen för att anpassa er egen träning.
  • Vad vill du och vad kan du? Stämmer dessa överens med verkligheten? Hur ser din verklighet ut?
  • Jämför dig aldrig med andra. Inte ens med vännen som har tränat lika lite eller mycket som dig, som också har två barn och ett heltidsjobb. Era förutsättningar kan ändå vara helt olika varandra.
  • Inspireras gärna av andra, ta inspirationen och gör till ditt eget.
  • Ta hjälp av en personlig tränare som är duktig på att se helhetsperspektivet - om du har som mål att klara 10 chins kommer en duktig personlig tränare att hjälpa dig dit efter dina egna förutsättningar. Med det menar jag att samme PT kan säga till person A att detta ror vi i hamn på tio veckor medan person B kommer att få höra att det är rimligt att klara det på ett år. Just för att person A och person B är två olika individer med olika liv och olika förusättningar.
Är ni eniga med mig eller ser ni på träningen ur ett annat perspektiv än mig? Berätta gärna!
 
Ps. Gillade ni inlägget får ni gärna dela det på Facebook och/eller trycka på det lilla hjärtat. Tack! 



Kommentarer
Annika

Mycket kloka ord av en klok tjej! Har det uteslutits att det inte är något reumatiskt som blommade ut i samband med din graviditet?

Svar: Tack Annika! Ja, det har det vilket jag är så tacksam för!
Malins Blogg

Anonym

Hej!
Klok som en bok...precis sådär är det...
Många som säger att man väljer att prioritera bort träning!
Jag känner mig ständigt stressad...ensamstående till två små vilda pojkar..pendlar 2h om dagen till heltidsjobbet...hinna med allt annat..alltså...jag är bpde stressad och helt slut..lägga in att hinna träna också? Stressmoment till..
Men...jag går mycket..är ute med barnen och rör på oss...har motionscykel som jag borde nyttja än mer..=)
Tack för din blogg och krya på dig!
Soliga hälsningar Malin

Anonym

Hej!
Klok som en bok...precis sådär är det...
Många som säger att man väljer att prioritera bort träning!
Jag känner mig ständigt stressad...ensamstående till två små vilda pojkar..pendlar 2h om dagen till heltidsjobbet...hinna med allt annat..alltså...jag är bpde stressad och helt slut..lägga in att hinna träna också? Stressmoment till..
Men...jag går mycket..är ute med barnen och rör på oss...har motionscykel som jag borde nyttja än mer..=)
Tack för din blogg och krya på dig!
Soliga hälsningar Malin

Anonym

Hej!
Klok som en bok...precis sådär är det...
Många som säger att man väljer att prioritera bort träning!
Jag känner mig ständigt stressad...ensamstående till två små vilda pojkar..pendlar 2h om dagen till heltidsjobbet...hinna med allt annat..alltså...jag är bpde stressad och helt slut..lägga in att hinna träna också? Stressmoment till..
Men...jag går mycket..är ute med barnen och rör på oss...har motionscykel som jag borde nyttja än mer..=)
Tack för din blogg och krya på dig!
Soliga hälsningar Malin

Svar: Motion i alla dess former är bra och där ingår lek med barnen, utomhusaktiviteter och liknande. Låter sunt av dig att inte lägga in ett moment till som du upplever som stressigt utan istället må bra i det du gör just nu. Tack för fina ord!
Malins Blogg

Hilde

Akkurat hva jeg behøvde å lese da jeg siden i fjor sommer har vært mentalt utbrent. Føler hele tiden på stresset om at jeg burde orke å jogge en tur, men har forsøkt det flere ganger og klarer ikke stå på beina dey beste døgnet. Trening gir ikke alltid energi, og det har jeg måttet innse. Å gå tur er det eneste som fungerer, og heldigvis er det godt nok akkurat nå! :) Håper å bli meg selv igjen snart, så jeg orker å løpe en mil, men prøver å la hodet høre på kroppen ;) Takk for en fin blogg!

Svar: Låter sunt som du skriver och promenad räcker alldeles utmärkt. Ett steg i taget :) Kram på dig och fortsätt god bättring!
Malins Blogg

Så bra skrivet! Har precis börjar acceptera att jag inte har orken att träna 4-5dar i veckan som jag gjorde förr. Efter att jag var så nära att falla över kanten till utbrändhet i höstas har jag lärt mig att träningen inte ska vara ett stress moment och ett måste, det ska vara något som får mig att må bra. Har därför 2 pass i veckan inbokade, en morgonpromenad och ett valfritt styrkepass. Passar mig perfekt just nu! :)

Svar: Glad att du hittat din nivå och det låter så sunt som du tänker. Helt rätt!
Malins Blogg


Kom ihåg






Trackback
Annonsera här »