Bye January


Instagram ❤️ @malinsblogg

Hej vänner!

Några godbitar från januari här ovan som började med en fantastisk nyårsnatt, 5-årskalas i dagarna tre och dagen då snön äntligen kom. Månaden har sedan rullat på i full fart för att nu avslutas med att en kär gammal vän återvänt - LJUSET! 

Vi har haft en lugn helg då Andreas har haft jour och jag har haft det tungt med epilepsin. Eller snarare biverkningar från medicinen. Jag är i princip anfallsfri nu men har istället fått sådana hemska biverkningar av medicinen. Så nu ska den trappas ner igen och eventuellt ska jag testa en ny istället. Ska skriva mer om det vid ett senare tillfälle tänkte jag. 

Idag har varit en bättre dag med pannkaksfrukost, finprommis genom Östermalm/Södermalm, spontant fikastopp hos A's bror med familj och sedan söndagstaco nu på kvällskvisten. Typiskt bra söndag med andra ord!

Hoppas ni haft en fin helg? Kram från hon som är såå dålig på att uppdatera bloggen nu för tiden...❤️



Sneak Peek

Hej vänner!
 
Jag blev solokvist här efter jobbet då Andreas hastigt fick åka till Kiruna (!) av alla ställen i jobbet i morse och Jolie är hos sin pappa. Jag har själv varit i Kiruna en gång och en inser hur avlångt Sverige faktiskt är när en åker dit upp. Vi bor ju i Norrland här i Sundsvall men upp till Kiruna är det ytterligare cirka 90 mil, galet långt!
 
Väntar nu på att möta upp Maria så ska vi ha onsdagshäng. Vi väger mellan shopping på Birsta eller kvällsfika på stan. Får se vad det landar i. Så länge visar jag en sneak peek från Röhnischleveransen som kom igår. Jag är kär i den blåa färgen!
 



Mini Surgery

Hej vänner!
 
Jag vågar nog inte säga hur många sjukhusbesök jag gjort senaste halvåret. Det här med epilepsin kom inte riktigt ensam och jag brukar tänka för mig själv att jag genomgår någon slags helrenovering så här mitt mellan 25 och 30 år. Tänk vilken fräsch 30-plussare jag kommer vara när renoveringen är klar, haha! 
 
Imorse var det dags igen för ett ingrepp, eller snarare tre, i huvudet. Jag har länge, i flera års tid, haft en liten knöl på huvudet men då den varken växt eller stört mig så har den bara fått vara och jag har aldrig ens kollat upp den. Men så i höstas började den plötsligt växa snabbt och mycket och även göra ont samtidigt som flera nya knölar dök upp. Jag var och kontrollerade dessa i början på året där det konstaterades att de inte är farliga men däremot smärtsamma så sagt och gjort - idag var det dags att ta bort dem. Det gick väldigt smärtfritt fram tills bedövningen släppte där mitt på dagen. Nu svider det mest plus att det ser lite lustigt ut då de rakat bort håret där knölarna satt, sedan limmat ihop såren samt satt plåster över det. Lite blod här och där i håret och rådet att inte duscha ikväll på det. Fräscht. Nåja, tre knölar är nu borta, imorgon kan jag duscha igen och tjockt hår har jag ju så det ska nog gå att kamma till någon frisyr så att det inte syns. 
 
Telefontid med neurologen på fredag står näst på schemat och nästa vecka har jag "bara" två läkartider inbokade men så bra det ska bli när jag är frisk - eller hur? :)
 
 
Bild från i söndags då jag och Jolie var och hejade på Andreas som hade innebandymatch. Jolie spelade efteråt med Andreas klubba och ni kan gissa en tjej som blev överlycklig när han idag kom hem med en egen klubba till henne? De börjar sakta men säkert hitta varann de där två. Jag älskar det samtidigt som jag tror det är både bra och viktigt att det får ta tid och att inte stressa fram något.
 
Kram kram!



Måndagshej!

God morgon vänner!
 
Kikar in snabbt från jobbet denna måndagsförmiddag för att säga hej till er. Vi har haft en upp-och-ner-helg med en lördag som var katastrof och en söndag som var helt underbar. Tänkte uppdatera er mer om det ikväll. Idag har vi vaknat pigga och utvilade både jag och Jolie så måndagsenergin är på topp. Jag cykelpendlar ju denna vinter och idag kom jag på idén att sätta Jolie på cykeln och leda den till dagis i stället för att släpa pulkor, vagnar, barn etc hit och dit vilket både har krävt energi och tid. Att jag inte kommit på dagens idé tidigare? Hihi! 
 
Strålande solsken, minus 12 grader och fint underlag = perfekt cykelväder idag!
 
Happy Monday Sweeties så hörs vi senare ♥
 
På väg till dagis med rödrosiga kinder i morse ♥



Att komma in på högskolan

Malin 7/8 Tights från Röhnisch, så snygga! 
 
God morgon vänner!
 
Ja, visst är tightsen ovanför snygga? Som jag skrev på Instagram igår kväll kan vi ju låtsas att de är döpta efter mig, hihi! På Instagram hittar ni mig under @malinsblogg om ni vill hänga med mellan uppdateringarna här inne.
 
Vet ni vad jag fick veta igår? Jag kom in på en av de högskolekurser jag sökt! Jag trodde inte rikitgt jag skulle komma in då jag efter andra omgången låg som femte reserv men vips sa det så var en av platserna mina. Dock inser jag att det vore att ta mig vatten över huvudet att hoppa på kursen nu med tanke på mitt hälsotillstånd och att jag fortfarande är deltidssjukskrivning. Men, det känns ändå som en vinst att jag nu vet att det går och är möjligt. Kanske är det min tur på riktigt till hösten? Hoppas det!
 
Nu ska jag cykla ner till jobbet för veckans sista arbetspass. Önskar er en härlig dag i kylan så hörs vi säkert senare!A



Epilepsi - Olika sorters anfall

Hej bloggisar!
 
Jag har ju lovat att berätta lite mer om min epilepsi och vad det är för typer av anfall jag har. Epilepsi var för mig för sex månader sedan en relatvit okänd sjukdom som jag inte visste särskilt mycket om. Det jag visste var att en föll ihop och började krampa. Typ så. En uppfattning som jag misstänker att ni är fler som delar med mig men som är ganska långt ifrån verkligheten. Sanningen är att det är ganska få med epilepsi som just bara faller ihop och krampar.
 
Min epilepsi består av tre olika sorters anfall och då symptomen till en början var luddiga och inte helt stämde in var det inte helt självklart att ställa en diagnos. Ju sjukare jag blev ju tydligare blev symptomen och efter rätt undersökningar kunde, tack och lov, diagnosen till slut fastställas.
 
De tre anfallstyperna jag har är:
  1. Frånvaroattacker (Absenser) - Det var, med facit i hand, egentligen med dessa min epilepsi startade. Frånvaroattackerna innebär att det utifrån ser ut som att jag sitter och dagdrömmer. Jag stirrar rätt ut i luften och är man observant kan man se att det rycker kring mitt ena öga. För mig innebär det dock att jag i de flesta fall är helt borta under tiden anfallet varar. Pratar någon med mig har jag absolut ingen aning om vad hen har sagt under tiden. Dessa anfall varar för mig allt ifrån ett par sekunder upp till trettio sekunder. När jag var som sjukast kunde jag få sådana här anfall mellan 50 till 200 gånger (!) per dag. Detta ledde dels till att jag var väldigt förvirrad men framför allt till extrem trötthet och huvudvärk. Inte så konstigt då hjärnan "laddades ur" så många gånger per dag. Dessa anfall är allra vanligast hos barn och de växer ofta bort när en blir vuxen. Det är relativt ovanligt att vuxna plötsligt drabbas av dessa typer av anfall vilket förvirrade läkarna.

  2. Atoniska anfall - Det var när dessa började komma som jag sökte vård och förstod att något på riktigt var fel. Atoniska anfall är en ganska ovanlig form av epilepsi och innebär att all muskeltonus i kroppen upphör och en faller ihop utan förvarning. En kan säga att all spänning i musklerna plötsligt försvinner. Eftersom jag inte får någon förvarning på dessa anfall så kan de vara riktigt farliga då risken att slå sig illa är stor. Jag tappar även medvetandet i och med dessa anfall och är närmsta minuterna efter uppvaknandet väldigt förvirrad och inte riktigt medveten om vad som skett. Ytterligare minuter senare kommer en enorm trötthet över mig och hjärnan känns helt slutkörd. 

  3. Myokloniska anfall (muskelryckningar) - Dessa anfall var de som kom sist för mig. Under dessa anfall får en kramper och/eller ryckningar i armar och/eller ben och vid svårare anfall även i hela kroppen. Det sägs att en är vid medvetande under dessa anfall men för min del vet vi inte det då jag enbart fått dem i sömnen. Oftast är det bara mina armar som krampar/rycker men vid enstaka tillfällen har jag krampat i hela kroppen. Jag har dock aldrig märkt detta själv utan det är Andreas som märkt det. Däremot så känner jag ändå på morgonen om jag haft anfall på natten då jag vaknar upp helt slutkörd i huvudet, det känns som jag varit vaken i tre dygn och inte precis sovit en natt. 
Som ni ser så är mina anfall skilda åt varandra och när de började svagt dyka upp mitt i livet från ingenstans så blev jag väldigt förvirrad och rädd vad som hände med min kropp. Ju starkare anfallen blev ju obehagligare blev det samtidigt som det hjälpte läkarna att ställa rätt diagnos. Min diagnos fastställdes dels med hjälp av att utesluta andra sjukdomar, framför allt då på hjärtat, och dels med hjälp av CT-röntgen, MR-röntgen, olika sorters EEG-undersökningar samt såklart symptomen i sig.
 
Sedan jag började med medicineringen har jag bara haft ett atoniskt anfall vilket jag är så glad över. Det anfallet fick jag precis i början av behandlingen innan jag var uppe i full dos. Mina absenser har minskat kraftigt och likaså de myokloniska anfallen. Jag har även börjat lära mig vad som utlöser anfallen där starka ljus och stress är de överlägset största utlösarna.
 
Till en början kunde inte läkarna säga hur bra jag skulle svara på medicineringen och hur pass frisk jag skulle bli. Eftersom epilepsin har uppstått till följd av en hjärnskada kan man aldrig vara helt säker. Dessutom ger medicinen i sig mindre roliga biverkningar (de kan jag skriva om en annan gång) så att hitta den optimala behandlade dosen med så lite biverkningar som möjligt har visat sig svårare än vad jag trodde. Dock har det lossnat rejält senaste veckorna och jag har nu goda förhoppningar om att bli helt anfallsfri. Visst håller ni en tumme för mig?
 
Förutom de anfall jag skrivit om finns det många fler sorter - epilepsi är så mycket större och bredare än vad jag hade en aning om. Jag har mött många förvånade människor i min närhet men tack och lov har inga av dem haft några fördomar utan mer nyfikenhet av att lära om sjukdomen vilket jag är glad för. 
 
Har ni några frågor? Har jag några läsare med epilepsi eller har ni kanske anhöriga med sjukdomen? 
 
 
Tacksamheten över att få vara med och få rå om sitt barn. När jag var som sjukast fick jag inte vara med Jolie själv vilket höll på att slita mig itu mer än sjukdomen i sig. Älskade, älskade, älskade barn. Som säger att mamma har "vingelhuvve" haha!
 
Störst av allt är kärleken och jag är evigt tacksam till Andreas, Jolie och någonstans även Gud tror jag. Att de tillsammans bar mig genom hösten och sjukdomen. 
 
Vill ni läsa mer om Epilepsi så hittar ni det under min kategori med samma namn. HÄR är länken.
 
 



Selfie Sunday

God morgon i stugorna tänkte jag skriva men klockan har ju tickat iväg och blivit sen eftermiddag redan. Jag startade denna söndag med ett återbesök hos ortopeden för min bäckenskada då svar från MR och även slätröntgen nu har kommit. Jag hade redan fått förhandsinfo om svaren från min sjukgymnast Thomas så jag var inställd på vad ortopeden skulle säga men trots det brände tårarna bakom ögonlocken när han berättade att det han i nuläget kan göra för mig är att sjukskriva mig och skriva ut smärtstillande. Jag blir så frustrerad. Av många anledningar. Men det kan vi ta en annan gång. Tur att jag och Thomas har en fortsatt rehabplan och inte ger upp trots ännu en motgång. Två steg fram och ett tillbaka, right?
 
 
Nu över till något roligare - gårdagen! Runt lunchtid igår åkte jag och Andreas ner till världens bästa Elin för att hjälpa till att bygga nytt kök på hennes salong. Jag har tålamod till mycket men att bygga kök och skruva IKEA-saker är inte min grej så medan de andra fixade med det såg jag till att plocka, städa och fixa med andra småsaker. Totalt var vi tre killar och fem tjejer i kaoset och även om det inte var världens mest effektiva dag så var det en rolig dag tillsammans. Jag trodde vi skulle bli klar på ett par timmar men det slutade med att vi fick slänga oss i en taxi för att hinna hem och byta om till vårt bokade bord på En liten krog klockan åtta, haha! Köket blev till sist så himla bra, kvällen supermysig och sällskapet fantastiskt. Jag måste rekommendera Oxfilén med anklever på En liten krog, så galet gott!
 
 
Att hänga med ett gäng frisörer en heldag ger sina fördelar och jag fick så fina lockar. För en dag så ser mitt sjuka hår så fint ut. Älskar det och älskar även den ljusblå färgen på min stickade kofta. Känns så vårfräsch men matchar samtidigt snön så fint!
 
Nu väntar jag på att Andreas ska komma hem från ytterligare en innebandymatch och sedan väntar en helkväll på soffan. Bra avslut på en bra helg.
 
Stora kramar ♥
 



Hårkris!

Hej vänner!
 
Har ni haft en fin vecka? Jag har haft en väldigt intensiv vecka med tre (inplanerade) sjukhusbesök, mycket jobb, pussel med schema för att få vardagen att gå ihop och så vidare. Även varit utan telefon då jag råkade krascha den förra helgen (thank God for drulleförsäkring) så jag har inte kunnat blogga från telefonen alls. Därav en lång och ofrivillig tystnad på bloggen. Vi kan säga att helgen var så välkommen igår och likaså tacksamheten att få tillbaka telefonen, hihi!
 
 
Sitter just nu och dricker kaffe, kikar på Vinterstudion, bloggar och väntar på att Andreas ska komma hem från dagens innebandymatch. Låter under stunden mitt stackars hår självtorka. Håret speglar bra på hur kroppen i övrigt mår har jag fått lära mig och det märks på mitt hår att hösten har varit tuff. Håret mår riktigt dåligt och jag har eksem fulla hårbotten. Är därför extra rädd om det nu därav självtorkningen. Har världens bästa vän och frisör som beställer hem de bästa produkterna till mig så vi vårdar det så gott vi kan tills jag mår bättre, eller snarare tills det återhämtat sig, för bättre mår jag ju redan.
 
Avslutar med att tipsa om min nya topp från Cubus. Visst är den fin? Lite dovare i färgen i verkligheten. Perfekt vardagstopp!
 
Lördagskramar ♥
 



Röhnisch SS 2016

Hej vänner!
 
Det känns långt borta nu men jag älskar att Röhnisch nu har släppt sin vår- och sommarkollektion för 2016. Jag har i år fallit helt för de pastelliga färgerna och vill kombinera färgerna nedan tillsammans till vårens träning. Cloud, Sunshine och Sprout heter färgerna nedan och jag kan omöjligt välja en favorit. Lika snyggt nu till vintervit hy som till sommarens guldbruna bränna!
 
 
Linnet längst upp till vänster och Shape Shortsen nedanför är must haves i min vår-tränings-garderob. Har ni någon favorit i nya kollektionen?
 
Jag blev helt förälskad i Rhodos när vi var där i maj förra året så jag funderar att ta med mig Andreas dit för en favorit i repris i år. Då om inte förr kommer dessa kläder passa perfekt. Längtar!



Att göra ingenting

Hej vänner!
 
Swish sa det så flög denna helg förbi i rasande galopp. Vi har inte gjort någonting men ändå hunnit med mycket känns det som. Frisk promenad runt kvarteren i 21 minusgrader igår, kaffe hos Madde och Micke, sushimiddag, träning, storhandling och massa mys framför Vinterstudion och Tour de Ski både igår och idag. En välbehövlig återhämtningshelg efter jul, nyår och 5-års kalas i mängder.
 
Lillhjärtat kom hem här på eftermiddagen efter en helg hos sin pappa och ligger nu och sussar sött i sin säng. Andreas har jour och åkte på jobb vid 14-tiden och är fortfarande i väg men jag hoppas han kommer hem snart till söndagsfilmen. Vet dock inte vad vi ska se, har ni några bra tips?
 
Söndagskramar ♥
 



Lunarstorm is back!

God förmiddag lördagsvänner!
 
Ja, som rubriken antyder är nostalgin på högsta möjliga nivå då Lunarstorm nu har gjort comeback. För mig som sociala-medier-nördade mig rejält redan på den tiden, trots att namnet sociala medier inte fanns då, väcker detta stora minnen. Smeknamnen, vännerna, spänningen för de blinkande fötterna som tydde på ett nytt inlägg i gästboken för att inte tala om dagboken som var dåtidens och även min allra första blogg!
 
Surpriiise hette jag då, efter min dåvarande häst, såklart, haha! Dock stavades han inte med tre i:n men att spacea till namnet lite hörde ju till. Lunarstorm går idag under namnet StalPlejs och något som vore ännu coolare är ju om det gick och logga in med sitt gamla namn. För mig som haft samma lösenord på allt sedan 10-års ålder (ajabaja, jag vet) så kommer jag ju faktiskt ihåg uppgifterna. Men ja, en del grejer kanske stannar bäst i det förflutna? Skämskudde på annars gissar jag, hihi!
 
Hade ni Lunarstorm? Vad hette ni för coolt?
 
*Kjamis*
 



Vintercykling -20'c

Hej vänner!
 
Idag har jag jobbat min första dag efter julledigheten och jag måste erkänna att det var skönt att komma tillbaka till jobbet, vardagen och rutiner. Tänker att det är ett bra tecken på att jag trivs med mitt jobb, mitt liv och min vardag. Jag fick en utmaning då temperaturen visade -20 grader i morse och jag ju cykelpendlar till och från jobbet denna vinter. Dock gick det över förväntan och jag hade klätt mig helt rätt. Lager-på-lager-principen fungerade som så många gånger förr, jag blev varm men inte svettig. Jublade lite extra när jag insåg att jag träffat så rätt med kläderna, en liten mini-vinst så där mitt i veckan, hihi!
 
Dock blev det väldigt tungt på vägen hem då jag bara har uppförsbackar och att dra ner sådan kall luft i lungorna var inte riktigt okej. Blodsmak i munnen och illamående där och då och nu ikväll har jag haft riktig torrhosta hela kvällen. Bakläxa på mig på den biten med andra ord. 
 
 
På bilden är jag nästan hemma och illamåendet till trots kände jag mig så glad och dessutom hög på endorfiner. Att cykla i detta före med dubbdäck är TUNGT och mjölksyran sprutade i benen sista biten hem. Jag älskar det dels för att det är en av få tyngre/utmanande grejer jag kan göra med mitt bäcken, dels för att kroppen för första gången sedan jag blev sjuk i epilepsin svarade bra trots provokationen som hård träning innebär. Ett stort steg i rätt riktning!
 
Är ni fler än mig som vintercyklar? 



Magiskt vinterlandskap

Igår damp så till sist det vita guldet ner även hos oss och jag tror faktiskt aldrig jag varit med om att snön kommit så sent som nu. Den gjorde dock storstilad entré vintern och det var ett magiskt vinterland vi vaknade upp till idag. 20 centimeter pudersnö, minus tio grader och strålande solsken - kan en januaridag bli bättre?
 
 
Vi drog till pulkabacken jag och Jolie och jag har nog aldrig sett henne njuta så mycket av vintern och snön. Glädjetjut hela dagen lång!
 
Nu sover lillhjärtat och jag ska köra ett städrace här då vi laddar om för kalas nummer två imorgon. Hela cirkusen kommer till oss och jag är mycket spänd på hur det här ska gå. Tio stycken 4-5 åringar under samma tak känns som typ åtta stycken för många, haha. Skämt å sido, det kommer bli supermysigt och Jolie glädjer sig så!



JOLIE 5 ÅR ♥

Hej bloggisar!
 
Ja, nu har jag en riktig stortjej på 5 år här hemma då hon i söndags fyllde år min lilla JolieBus. Jag kan fortfarande minnas varenda känsla och tanke från hennes förlossning - att det var fem år sedan är svårt att greppa och förstå ♥
 
Vi firade hennes dag med alla våra nära och kära. Jolies mormor, morfar, farmor och farfar, Mattias och hans familj/syskon, Andreas och hans föräldrar och syskon. Jag känner att det är underbart att vi en dag per år samlas runt Jolie och att hon då får ha hela hennes stora familj samlade på en gång. Lyckan i hennes ögon är då obeskrivlig!
 
 
Jolie fick välja kalasfika och hon har ju minne som en elefant och skulle ha exakt samma som ifjol. Vattenmelonstårta, frukt och popcorn. Det känns ganska tacksamt och lättsamt efter julens all mat, bakverk och godis. Dock la hon till maränger i sista sekund så en liten sockerkick fick vi oss också. Ni var många som frågade om vattenmelonstårtan ifjol. Det är busenkelt att göra och så gott - man tar en kärnfri vattenmelon, delar den i två, skalar den och dekorerar sedan med grädde och bär. Rekommenderas!
 
 
Lillhjärtat fick så mycket fina presenter och jag älskar variationen i dem. Flexi-Trax, Trollerilåda, Radiostyrd bil, Elsadocka och x antal andra Frostgrejer, Miniondocka, ja gud, hon blev så bortskämd med både kärlek och presenter. Tusen tack till alla som var med och uppvaktade henne på hennes stora dag!



Nyårsafton 2015

Hej vänner!
 
Hade ni en fin nyårsafton igår? Vår blev perfekt på alla sätt och vis med nyfunna vänner. Ja, nyfunna för mig och Jolie men gamla för Andreas. Vi började kvällen med 3-rätters här hemma hos oss. Det blev en klassisk meny med toast skagen till förrätt, oxfilé med rotfruktsgratäng till varmrätt och chokladmousse till dessert. Uppskattat av hela gänget och jag är imponerad av killarna som stod i köket hela kvällen. Underbart gott fick de till maten!
 
Vid 23-tiden gick vi ner till våra nyfunna vänner som bara bor ett par hus nedanför för att fira in det nya året på deras balkong som har utsikt över hamnen där Sundsvalls största fyverkerishow går av stapeln. Jolie var så fascinerad av dem och stod som klistrad på balkongen för att inte missa en enda raket. Hon höll sig vaken till 00:50 innan jag under protester fick henne i säng hos vännerna våra. Fröken i fråga var enligt sig själv inte alls trött men somnade inom ett par sekunder när jag väl fått henne i säng. Runt 02:30 ramlade vi till sist in innanför dörren här hemma glada, tacksamma men så trötta hela gänget. Sovmorgon deLux idag för alla tre kan jag meddela, hihi!
 
Kvällens stiliga kockar ♥
 
Jag & mina två hjärtan på tolvslaget!
 
Bästa utsikten men ändå tryggt inomhus ♥
 
Idag har vi trots sovmorgon varit så trötta hela bunten. Ändå hunnit med ett par timmars flyttstök á la bygga Ikeabmöbler hos detta gäng och efter det söndagsmiddag hos svärisarna i Juniskär. Jolie somnade snabbt när vi kom hem runt 19-tiden och nu ska jag och A kika på en film här är planen. Gissar dock att risken för att somna ifrån den är väldigt stor ikväll, hihi!
 
Kram på er & God fortsättning på nya året!



Annonsera här »