När drömmar slår in

Ni vet när en känner att en lever i sin dröm? Att drömmen är verklighet och händer här och nu. Just precis så känner jag ikväll. Imorgon står jag på startlinjen till Fjällturen och känslorna jag känner för det är starka. Jag har valt att cykla 28 kilometer vilket är nybörjarklassen och jag har valt den klassen av två anledningar. Den ena är att jag ÄR nybörjare på MTB-cykling. Den andra anledningen är att jag har haft ett svårt sjukdomsår bakom mig och helt enkelt inte haft en chans att komma i bättre fysisk form än att 28 kilometer i fjällmiljö kommer räcka mer än väl för mig. För att få perspektiv på det hela så fick jag för nio månader sedan anfall dagligen, jag föll ihop och slog mig gul och blå. Att gå en lugn promenad på en kilometer var jobbigt och att sitta på en cykel eller träna i gymmet fanns inte på kartan. Det var då bara en dröm att kunna vara tillbaka på sadeln igen.
 
Jag började faktiskt spana på Fjällturen redan förra våren men något, som jag då inte visste vad det var, bromsade mig. Jag hade redan då börjat känna av att något var fel i kroppen även om jag inte kunde sätta fingret på vad. Men jag läste om tävlingen och tänkte att en dag ska jag cykla den, kanske nästa år. Sedan bröt epilepsin ut med full kraft i höstas och den där drömmen om att cykla turen under 2016 kändes väldigt avlägsen även om den fanns med där i baktankarna hela tiden. 
 
Våren 2016 kom och jag kände att trots att jag fortfarande var långt ifrån frisk så fanns chansen att cykla tävlingen jag spanat på och drömt om i dryga året. Efter att ha pratat med Andreas så anmälde jag mig. Två månader senare anmälde jag även honom i smyg, en liten parantes så där, haha. Och imorgon står jag alltså på startlinjen. Jag kommer se det som en personlig bragd när jag tagit mig runt och jag kommer vara SÅ stolt över det. Det är en dröm som slår in tack vare hopp, kärlek och jäkligt mycket pannben för att säga det rätt ut. Klockan 10:00 står jag på startlinjen och jag är så glad att min Andreas då står bredvid mig. Min stöttepelare genom hela min sjukdomsperiod och jag vet att han kommer vara min stöttepelare även under loppet imorgon. 
 
Min fina hjälm som jag fick lämna tillbaka, snyft! 
 
Vill ni följa mig imorgon gör ni det lättast på Instagram där jag heter @malinsblogg. Så lovar jag att återkomma med en längre uppdatering och rapport här så snart som möjligt. 
 
För att slänga in en kort uppdatering om här och nu så ligger vi i hotellsängen i Funäsdalen och slappar. Vi kom hit i eftermiddags och efter att ha hämtat ut nummerlappar i Ramundberget så käkade vi pizza till middag nere på byn. Vädret är just nu helt fantastiskt men det ryktas om regn imorgon så vi hoppas att SMHI, YR och gänget har fel ;)
 
Fredagskramar till er!



Kommentarer

Vilken bragd! Heja dig Malin!!!

Svar: Tack kära du! <3
Malins Blogg

Sama

Du är så jäkla grym, Malin!! Kommer heja på dig ända från Skåneland imorgon. Njut, ha kul - och var stolt över dig själv och din kämparanda<3

Härligt 👏👏👏😊😊

Heja dig! Såg på instagram att det gick bra. Grattis! :-D


Kom ihåg






Trackback
Annonsera här »