Cykla Gravid

Hej vänner!
 
Igår tog jag och Andreas oss en cykeltur ut till Bergafjärdens Havsbad där vi körde en kort vilo- och glasspaus innan vi cyklade hem igen. Vi cyklade över skogen vilket innebär lite stigscykling och mycket skogs/grusvägar så det är relativt enkel cykling och sträckan blir nästan exakt 10 kilometer tur och retur. Jag har saknat cyklingen så otroligt mycket och gårdagens tur var verkligen efterlängtad!
 
 
Jag har problem med tidiga förvärkar så förutom tröttheten är det just förvärkarna som hindrar mig mest fysiskt just nu. Cyklingen igår gick dock bra så länge jag höll pulsen på arbetsnivå och inte lät den sticka iväg över 160 slag per minut - då kom sammandragningarna kraftigt och direkt. Så jag tror att om jag bara får träna lite på att hitta rätt nivå och inte trycka på allt jag kan i uppförsbackar som jag har en tendens att göra så kommer cykligen fungera bra för mig framöver. Jag håller tummarna!
 
 
Vi kom hem och under tak precis innan himlen öppnade sig för en eftermiddagsskur. Den här sommarens väder kan en ju säga mycket om men jag gick in i en acceptans för ett par veckor sedan och har sedan dess inte stört mig alls på vädret. Väldigt skönt faktiskt.
 
Måndag idag och sista semesterveckan är här för både mig och Andreas. Jolie är ledig i två veckor till innan det är dags för inskolning på skolan (!) så det blir lite pussel med schemat och halvdagar här och där. Mjukstart med andra ord vilket känns helt okej!
 
Önskar er en fin start på veckan!



Lidingöloppet MTB 2017

Hej alla!
 
Ja, igår gick Lidingöloppet MTB av stapeln och fy tusan vad kul det var! Loppet och banan passade mig perfekt och jag hade så roligt hela vägen, förutom en stund där runt 7km när jag höll på att gå in i väggen totalt. Vädret var helt perfekt, runt 15 grader, sol och lätta moln. Här kommer en liten racerapport från loppet.
 
20 minuter innan start...
 
 ...och där är jag iväg! 
 
Från att ha varit noll nervös blev jag tio minuter innan start jättenervös. Inte så mycket för själva loppet men för starten i sig. Trångt och alla är ivriga i väg men jag tog position relativt långt bak så det gick ju alldeles galant!
 
Första bakslaget kom dock redan vid 1,5-2 kilometer någonstans då en funktionär gjorde en riktig miss och skickade oss åt fel håll. Vi cyklade först enligt skylten men då skrek han efter oss att vända då skylten enligt honom visade fel. Vi stack iväg åt det håll funktionären visade men ett par hundra meter upp skrek en annan funktionär att skylten visst visade rätt. Fram och tillbaka flera gånger innan vi, alltså klungan jag låg med då, betämde oss för att cykla dit skyltarna visade då ingen av funktionärerna visste säkert vart vi skulle. Riktigt tråkig start och jag tappade runt 3-4 minuter på detta, det tog några kilometer innan peppen och taggningen kom tillbaka. En mänsklig miss förstår jag så här i efterhand men såklart surt där och då! 
 
Efter ytterligare ett par kilometer bestämde jag mig för att trampa på ordentligt för att försöka jobba ikapp de förlorade minuterna. Kanske inte världens bästa idé då jag höll på gå in i väggen helt redan vid 7-8 kilometer. Jag fick sänka tempot rejält och Andreas som följde mig via en app sa efteråt att han funderat på om något hänt, så sakta gick det alltså. 
 
Först runt 14 kilometer hade jag återhämtat mig så pass så att kroppen svarade och jag kunde börja öka på tempot igen. Efter en vätskepåfyllning med energidryck vid 18 kilometer var jag riktigt pigg igen och de sista fem kilometerna till mål blev helt klart de bästa. När jag hade 3 kilometer kvar ropade en funktionär återstående sträcka och då öste jag på med det sista jag hade. Stigen var så fin och härlig de sista kilometerna och kroppen kändes fräsch så det var nästan med rysningar i kroppen jag öste på med full fart enda fram till mållinjen!
 
Korsar mållinjen :)
 
I MÅL och SÅ GLAD!!!!!! 
 
Jag har ju tidigare skrivit om svårigheterna att uppskatta vilken tid jag skulle cykla på. Många har sagt att loppet är tufft och kuperat så jag hade satt en måltid på två timmar för mig själv. Jag insåg dock efter halva loppet att jag missuppskattat grovt och med 20 minuter kvar till 1:30 minuter in till mål bestämde jag mig för att köra på att vara i mål på 1:30. Vilken min tid blev? 1 timme och 29 minuter! 
 
Det absolut bästa med hela loppet var att känna min kropp arbeta. Att känna att när jag gick in i väggen där runt 7 kilometer så var det för att jag pressade på för hårt och min oerfarenhet - inte för att min kropp är sjuk. Stor skillnad mot Fjällturen ifjol med andra ord då jag var nära att få ett epilepsianfall. När jag passerat 19-20 kilometer där någonstans så spred sig ett leende längs mina läppar då jag insåg att jag klarat det. Inte loppet i sig men att jag klarat mig igenom mina sjukdomar. Så himla underbar känsla!
 
Segertecken i mål :) 
 
Dagens miss var att jag missat att ta med fästet till min cykeldator så jag fick ha den i en ficka på ryggen. Jag använder den mycket när jag cyklar för att hålla koll på puls och sträcka och den gör att jag vågar lita mer på mig själv. Nu fick jag köra på känsla hela vägen vilket är en erfarenhet rikare. Ser redan framemot Lidingöloppet MTB 2018 då jag satt min måltid till 1 timme och 15 minuter. Det är ju det som är fördelen med att cykla samma lopp fler gånger, att en vet vad som väntar och kan lägga upp det på ett annat sätt.
 
Min gamla Årepolare Matte var på plats för att cykla 63 kilometer. Sjukt stark och han fick en supertid i mål!
 
Nu är ju min erfarenhet av att cykla MTB-lopp inte jättestora, jag har ju än så länge totalt bara cyklat två lopp. Men ska jag jämföra Lidingö MTB och Fjällturen så vinner faktiskt Lidingö. Loppet igår passade helt enkelt mig mycket bättre och stigarna, kuperade terrängen, de korta tekniska bitarna - ja, allt var så himla bra.
 
Avslutningsvis vill jag ge stort cred till arrangörerna. Riktigt fina banor och arrangemang, duktiga ungdomar till funktionärer som var tydliga med instruktioner och generös med peppande ord längs banan. Två tummar upp!
 
Fin medalj som Jolie ska få :) 
 
Rundar av med ett par ord till Andreas - TACK älskling för att du stöttar mig med min cykling. Följer med på turer, är med Jolie så jag kan sticka ut själv, skjustar mig och hjälper mig på tävlingar som igår. Älskar dig ♥ 



11 dagar till start

Hej vänner!
 
Med 11 dagar till start av Lidingölöppet MTB så börjar faktiskt lite nerver att komma. Ifjol, när jag cyklade mitt första lopp, var jag inte särskilt nervös då jag hade haft ett tufft sjukdomsår bakom mig och jag i princip hade noll krav på min kropp. Men i år, ja, då förväntar jag mig faktiskt att kroppen ska svara på något sätt. Frågan är hur hårt jag kan pressa den? Vad är rimligt? 
 
Det här med att sätta en tid är jättesvårt när en inte cyklat loppet förut. Jag har dock hört att Lidingö MTB ska vara väldigt kuperat och därmed krävande. Tyvärr är det lite av min akilleshäl då jag har svårt att träna mina ben till max på grund av min skada i ljumsken. Men, det är inget jag varken vill eller tänker skylla på utan jag är inställd på att göra bästa möjliga tid efter mina förutsättningar.
 
Är ni någon som cyklat Lidingö MTB 23km? Jag har tänkt för mig själv att två timmar borde vara rimligt att ta det på. Jag cyklade Fjällturen 30km på 2:02, den banan är ju mycket uppför då det är fjällmiljö men det är lika mycket nedför där en får en hel del gratis. När jag kikar tidigare års resultat är tiderna dock betydligt snabbare, men det säger ju inte så mycket då en inte vet något om personen som suttit på cykeln. Klurigt!
 
 
Cykeltimmarna utomhus har ökat drastiskt för mig de senaste veckorna. Det här med ljusa kvällar alltså, en hinner ju så galet mycket mer. Dessa bilder är från i förrgår då jag och Andreas skulle ut på en kort kvällstur strax efter sju på kvällen. Vi var hemma strax innan nio och hade då tagit oss 4km totalt, haha. Vi utforskade nya stigar, genade över ett halhygge och var helt plötsligt vilse i skogen utan någon cykelbar stig, eller ens stig, så långt ögat kunde nå. Det blev med andra ord inte så mycket cykling då utan mer bära cykeln över stock och sten genom snår och myrar. Dock var det superhärligt ändå - att röra sig i skog och mark med han jag älskar mest, kan inte bli annat än underbart? 



Lidingöloppet MTB

Hej vänner! 
 
För ett par veckor sedan anmälde jag mig till sommarens första mountainbiketävling och valet föll på Lidingöloppet MTB. Jag har kikat på det loppet förut och hört att det ska vara en rolig och kuperad bana. Det finns två distanser och jag har valt att cykla den kortare på 23 kilometer. Förra sommaren vågade jag inte cykla på eller satsa på någon tid men i år ska jag göra det. Alltid svårt när det är en ny bana men jag ska skissa på det och sätta upp vad jag tror är en realistisk utmaning. Loppet går av stapeln den 6 maj och jag ser så mycket framemot det!
 
 
Känslan på nedersta bilden är så härlig. Svårslagen! Bilderna är från Lidingöloppet MTB 2016 och fotograf är Peter Holgersson AB.
 
Ska någon av er som läser cykla något lopp i sommar? Dela gärna med er, kul att peppa varandra i så fall!



Slaskig MTB-tur

Hej vänner!
 
Har ni haft en fin helg? Vi har haft en sådan där helg där det känts som vi inte har gjort någonting men ändå hunnit med massa. En riktig återhämtningshelg vilket jag tror vi behövde. Nästa helg ska vi till Åre och sedan rullar helgerna på i rasande tempo framöver vårkanten här. 
 
Idag har vi varit ut på en slaskig MTB-tur. Tanken var en längre tur på upp mot 50km men vi landade på 32km vilket räckte alldeles utmärkt. Att cykla i slasksnö är väldigt roligt, väldigt blött och väldigt jobbigt. Jag tror inte vi fick en meter gratis idag och jag är imponerad av att ingen vurpa skedde. Turen boostade mitt cykelsjälvförtroende då jag var nära att cykla omkull ett par gånger men redde ut det varje gång. Även om jag fortfarande är nybörjare i MTB-sammanhang så går det framåt. Tror inte jag varken kunnat eller orkat cykla med dagens förutsättningar för ett år sedan. Jag har sagt det förr men ibland är det verkligen bra att kika i backspegeln för att se hur långt en kommit.
 
 
Ser ni att jag har ny cykelhjälm? ÄNTLIGEN! Jag fick en av Andreas i födelsedagspresent, precis den jag bloggat om, men den passade såklart inte. Så igår köpte vi en annan på XXL Sport och efter åtta månaders jakt är jag äntligen i mål. Så skönt och väldigt välbehövligt. Nya cykelglasögon har jag också :)
 
Nu ska jag anmäla mig till sommarens första MTB-tävling, jag kände mig stark under dagens tur så det är lika bra att passa på när psyket är med mig, haha :) Återkommer om vilken tävling det blir!
 
Kram på er!



FRIDAY

Hey Friday!
 
Som alltid om fredagar numera inledde jag dagen med 30 minuters HIIT Cycle med ett trött men peppat gäng deltagare. Det är ett sånt häftigt pass att leda så alla är väldigt trötta när vi startar passet men allt eftersom vi jobbar igång våra kroppar så stiger energin i salen för att tillslut nästan koka de sista minuterna i passet. Det har tagit sin tid för mig att vänja mig vid maxpulsjobb klockan 06:30 på morgonen men nu svarar kroppen bättre och bättre vilket gör att jag kan prestera bättre och bättre. Även om mitt jobb är att coacha resten av deltagarna så gäller det att jag kan ta i lika mycket som dem för att inspirera och leda. Jag älskar det!
 
Trött, pigg, röd och glad efter passet!
 
Nu har jag duschat och kilat upp till Espresso House för att äta frukost med min kollega Maria. Eller ja, vi sitter och jobbar vid en varsin dator men hinner småprata lite däremellan. Mysigt med sällskap även om vi mest sitter tysta och fokuserade på jobb :) 
 
Önskar er en fantastisk fredag så hörs vi kanske senare!
 
Puss & kram!
 



VLOGG Vintercykling

Hej vänner!
 
Idag har jag och Andreas varit ute på en fantastisk cykeltur i det magiska vintervädret. Häng med på turen i en VLOGG från dagen! 
 
 
Gillar ni vloggen får ni gärna trycka på hjärtat här i bloggen, eller på YouTube. Superenkelt och gör mig glad!
 
Kram på er ♥
 



Över berg, hav, skog & istäckta grusvägar

Hej vänner!
 
Dessa lediga dagar handlar för mig om att maximera tiden utomhus. Jag mår som allra bäst när jag är ute är i rörelse och jag har märkt det extra väl sedan jag blev sjuk. Det är utomhus jag hämtar min energi!
 
Andreas hjälpte mig att få på mina dubbdäck på cykeln tidigare i veckan så i förmiddags tog jag vinterns premiärtur. Att jag cykelpendlade hela förra vintern känns väldigt avlägset just nu men det var så skönt att vara tillbaka på sadeln igen och bara dagarna blir lite längre och ljusare så tänker jag att jag nog ska ta cykeln in till jobbet några gånger i vinter i alla fall. Men vilken skillnad det är att cykla inomhus och utomhus. Det är ju ingen nyhet men jag hade visst förträngt del lite lätt. Trots att jag cyklar två hårda pass i veckan inhomhus när jag leder mitt HIIT Cycle så tog mjölksyran snabbt över i backarna utomhus idag. Det är helt klart två olika sätt att cykla/träna på. Så himla skönt att vara tillbaka på min kära MTB igen och nu hoppas jag på många pass framöver. Har ju siktet inställt på Fjällturen 2017!
 
 
Dagens tur bjöd på en blandning av berg, skog, hav och däremellan några istäckta grusvägar. Det tog en stund innan jag började lita på mina dubbdäck, minst sagt spännande cykling till och från under turen idag, haha. Älskar naturen runt Juniskär och att det aldrig är långt varken till havet eller skogen. Kontrasterna blir så härliga. Som bilden här ovan, då jag precis kommit ut från en ny stig jag funnit i skogen som slutade på ett kalhygge med utsikt över havet. Underbart!



Les Mills Sprint

Hej från Östersund! 
 
Dag ett av två är nu gjorda på Les Mills Sprintutbildningen och jisses så trött jag är just nu. Är det någon av er som gått på en Les Mills Sprint? Det är ett relativt nytt koncept som funnits i Sverige i drygt ett år och det liknar egentligen ingenting annat som är cykelrelaterat. Det är inte spinning. Det är 30 minuters högintensiv intervallträning där cykeln bara är ett redskap precis som en skivstång kan vara ett redskap. Har ni gått på traditionell spinning och sedan gått på en Sprint så vet ni skillnaden. Annars får ni hälsa på mig i Sundsvall så kan jag visa er. 
 
Hur som helst, jag gick på en sprintklass i Åre i maj så jag hade ett litet humm om vad som väntade. De första 30 minuterna. Kruxet idag? Vi har gjort om allting igen. Och igen. Och igen. Så ja, både kropp och knopp är helt slutkörd när en till på den fysiska ansträngningen även ska lära sig att koregrafin och att coacha på rätt sätt. Jobbigt men samtidigt väldigt kul och jag ser framemot morgondagen även om jag misstänker att mina ben inte kommer att samarbeta till 100% då, haha :)
 
 
Jag har lagt upp en rad filmer på Instagram Stories idag om ni vill kika på min dag från avfärd från Sundsvall klockan 05:30 imorse fram tills nu. Ligger faktiskt redan i säng och hoppas på att somna innan klockan nio - en bra natts sömn ökar förutsättningarna för morgondagen enormt känner jag.
 
Natti natti ♥



Fjällturen 2016

Hej vänner!
 
Som ni kanske såg på Instagram igår så gick ju Fjällturen 2016 jättebra för mig och jag tänkte nu ge en liten längre rapport om loppet. 
 
Vi, jag och Andreas, var på plats på Funäsdalens IP klockan 09:00 vilket var precis en timme innan start. Det var just då uppehåll, tidigare på morgonen hade regnet öst ned, och vi funderade på dagens klädval en sista gång. Nio grader och tunga moln som skvallrade om att mer regn var på gång. Jag bestämde mig tillslut för att köra i regnkläder och ta av mig efter vägen om det krävdes. Klockan 09:20 lämnade vi cyklarna vid starten, fixade det sista med nummerlappar och lämnade kläder för ombyte vid transporten. Vid 09:45 var det säkerhetsgenomgång men då mikrofonen inte fungerade hördes väldigt lite av den. Det vi lyckades snappa upp var dock att banan var 30km och inte 28km som tidigare sagts - hej två kilometer bonus!
 
30 minuter innan start - glad men med en huvudvärk som brukar komma precis innan anfall... 
 
Klockan 09:50 blev vi lotsade till startlinjen och fem minuter senare började regnet droppa ner. Timing liksom. Fem minuter senare gick startskottet i sommarregn och fjälltemperatur. Första 2,5 kilometrarna gick bakom startbilen genom Funäsdalens samhälle. Det gick väldigt sakta trots lutande vägar och jag blev frustrerad över att fältet inte släpptes iväg. Men det var ju samma för alla så egentligen spelade det ju ingen roll för sluttiden. När fältet sedan släpptes svängde vi in på en grusväg och det kändes som att loppet drog igång på riktigt. Den första stigningen började ganska snart efter det och den där huvudvärken jag hade vi starten blev värre och värre. Vid 6-7 kilometer var jag helt säker på att jag skulle få ett anfall när som och ropade på Andreas att han måste vänta in mig. Andreas frågade där och då om vi skulle bryta men jag sa att vi fick sänka tempot och se om det gav med sig. Tänkte att i värsta fall svimmar jag från cykeln men då klungorna luckrats upp skulle det ju inte drabba någon mer än mig själv. Regnet hade vid den här tiden upphört och jag tog av mig regnjackan, drack vatten och trampade vidare i väldigt lugnt tempo. När vi passerade 10 kilometer hade anfallskänslan släppt och huvudvärken likaså. Vi bestämde oss för att fortsätta i det lugna tempot - målet var ju primärt trots allt att ta sig runt utan tidspress. Även om jag hade satt upp ett tidsmål i mitt eget huvud på två timmar. 
 
Vid 12 kilometer kom sedan belöningen för den första milens klättring uppåt. Regnet hade upphört och det sprack nästan igenom på sina håll. WOW vilken känsla det var att susa nedåt på grova grusvägar genom fjällmiljön! Ett riktigt moment att minnas från loppet. Loppet fortsatte sedan med böljande vägar upp och nedåt men ingen riktigt jobbig stigning som den första vi utsatts för. Vid 17 kilometer cyklade vi på en kille som fått punktering och som tänkte springa med cykeln till Bruksvallarna dit det var 4-5 kilomter och en servicestation fanns. Då vi både hade en extraslang, pump och verktyg med oss sa jag till Andreas att vi borde hjälpa honom. Killen blev SÅ glad och visste inte hur han skulle tacka oss. Jag tror på att hjälpa människor när en kan och vi hade ju som sagt inget tidsmål med loppet. Totalt tog stoppet 11 minuter och det var värt varje sekund av det när vi såg hans tacksamhet. Pay it forward!
 
Lera från topp till tå :)
 
Vi cyklade sedan vidare mot Bruksvallarna där vätskekontroll och saltgurka fanns att få i sig. Kilometrarna fram dit var några av mina favoriter då de gick över leriga stigar och spångar över myrar. Lite mer tekniskt utmanande men på en perfekt nivå för mig som nybörjare. 
 
Efter vätskepaus i Bruksvallarna på en minut cyklade vi vidare de sista 9 kilometrarna mot mål. Dessa var i princip bara asfaltcykling med en rejäl stigning och annars mest böljande vägar upp och ner. Riktig glidarcykling i jämförelse med resten av loppet. När vi hade en kilometer till mål höll det på att gå riktigt illa då jag i nedförsbacke i en kurva blev omkörd av en cyklist på innersidan. Jag såg han komma tidigare så jag la mg lång in för att han skulle ha mycket plats att köra om på yttersidan men då väljer han alltså att chansa och kör om i innerkurvan. Han ropade inte omkörning heller utan jag upptäckte han först när han hakade i mitt styre. Riktigt läskigt men vi redde ut det bra och han drog vidare som ingenting. 
 
En kilometer senare gick vi alltså i mål på tiden 2 timmar och 13 minuter. Min egen klocka visade 2:02 eftersom jag pausat den under tiden vi hjälpte killen att byta däck. Jag var med andra ord rätt nästa mitt inofficiella mål på två timmar och det känner jag mig supernöjd med. Efter loppet var jag HELT slut i benen och det är den bästa känslan - att veta att jag inte kunnat gjort loppet bättre än vad jag gjorde. Att jag gav mitt max för dagen!
 
 
Andreas var ett stort stöd under hela loppet och såg till att peppa mig när jag behövde det och pressa mig när jag behövde det. Han hade garanterat fått en betydligt snabbare tid om han cyklat på egen hand så jag är så glad och tacksam att han cyklade med mig genom hela loppet. Att vi gjorde det tillsammans. Tack älskling ♥
 
Jag har sedan tidigare spanat på ett par till lopp under sommaren/hösten men ville se hur detta gick först. Med facit i hand är jag nu så taggad på att anmäla mig till ett nytt lopp. För att inte tala om hur taggad jag är att köra nästa års Fjällturen, kanske då med ett specifikt tidsmål nu när jag vet vad som väntar och att kroppen klarar det. Förutsatt att jag får ett bra träningsår fram dit då. Men allra först ska jag njuta och leva lite till på gårdagen. Sådan energikick!
 



När drömmar slår in

Ni vet när en känner att en lever i sin dröm? Att drömmen är verklighet och händer här och nu. Just precis så känner jag ikväll. Imorgon står jag på startlinjen till Fjällturen och känslorna jag känner för det är starka. Jag har valt att cykla 28 kilometer vilket är nybörjarklassen och jag har valt den klassen av två anledningar. Den ena är att jag ÄR nybörjare på MTB-cykling. Den andra anledningen är att jag har haft ett svårt sjukdomsår bakom mig och helt enkelt inte haft en chans att komma i bättre fysisk form än att 28 kilometer i fjällmiljö kommer räcka mer än väl för mig. För att få perspektiv på det hela så fick jag för nio månader sedan anfall dagligen, jag föll ihop och slog mig gul och blå. Att gå en lugn promenad på en kilometer var jobbigt och att sitta på en cykel eller träna i gymmet fanns inte på kartan. Det var då bara en dröm att kunna vara tillbaka på sadeln igen.
 
Jag började faktiskt spana på Fjällturen redan förra våren men något, som jag då inte visste vad det var, bromsade mig. Jag hade redan då börjat känna av att något var fel i kroppen även om jag inte kunde sätta fingret på vad. Men jag läste om tävlingen och tänkte att en dag ska jag cykla den, kanske nästa år. Sedan bröt epilepsin ut med full kraft i höstas och den där drömmen om att cykla turen under 2016 kändes väldigt avlägsen även om den fanns med där i baktankarna hela tiden. 
 
Våren 2016 kom och jag kände att trots att jag fortfarande var långt ifrån frisk så fanns chansen att cykla tävlingen jag spanat på och drömt om i dryga året. Efter att ha pratat med Andreas så anmälde jag mig. Två månader senare anmälde jag även honom i smyg, en liten parantes så där, haha. Och imorgon står jag alltså på startlinjen. Jag kommer se det som en personlig bragd när jag tagit mig runt och jag kommer vara SÅ stolt över det. Det är en dröm som slår in tack vare hopp, kärlek och jäkligt mycket pannben för att säga det rätt ut. Klockan 10:00 står jag på startlinjen och jag är så glad att min Andreas då står bredvid mig. Min stöttepelare genom hela min sjukdomsperiod och jag vet att han kommer vara min stöttepelare även under loppet imorgon. 
 
Min fina hjälm som jag fick lämna tillbaka, snyft! 
 
Vill ni följa mig imorgon gör ni det lättast på Instagram där jag heter @malinsblogg. Så lovar jag att återkomma med en längre uppdatering och rapport här så snart som möjligt. 
 
För att slänga in en kort uppdatering om här och nu så ligger vi i hotellsängen i Funäsdalen och slappar. Vi kom hit i eftermiddags och efter att ha hämtat ut nummerlappar i Ramundberget så käkade vi pizza till middag nere på byn. Vädret är just nu helt fantastiskt men det ryktas om regn imorgon så vi hoppas att SMHI, YR och gänget har fel ;)
 
Fredagskramar till er!



Torsdag

Hej vänner!
 
Idag började jag dagen med att göra ingenting. Trots att det egentligen fanns, och fortfarande finns, obegränsat att göra med huset så satt jag nästan hela förmiddagen ute i vår trädgård, sippade på en kopp kaffe och bara njöt av nuet. Att ha semester innebär att ha semester från allt och bara göra det som faller mig in. Typ så. För min sjukdoms skull är återhämtningen så viktig vilket jag börjar lära mig mer och mer nu. 
 
 
På eftermiddagen sedan fick jag dock lämna min solplats för att åka in till Rehabiliteringen på sjukhuset för sista behandlingen innan sommaruppehåll. Vi, jag skriver vi för utan min stöttepelare och sjukgymnast Thomas hade jag gett upp för så länge sedan, jobbar systematiskt vidare med bäcken/ljumsskadan. Vi har teamat i drygt två år nu vilket jag är så tacksam för. Det går i perioder hur mycket jag orkar blogga om det och dela med mig om det men det växlar mellan ett steg fram och ett tillbaka för att då och då gå över till två steg fram och ett tillbaka. Men även myrsteg leder framåt!
 
 
När jag var klar på sjukhuset brummade jag ut till Alnö för att hämta Jolie hos sin pappa. Vi har tidigare bott cirka 500 meter ifrån varandra och bor nu med några mils avstånd så det krävs lite mer logistik och planering kring bytena än tidigare. Dock går det överlag bra och oftast byter vi på förskolan så det är mest nu över sommaren det blir extra mycket att köra.
 
Efter att vi ätit en relativt sen middag lämnade jag Andreas, Jolie och granntjejen hemma och stack ut på en kort kvällstur med cykeln. Jag hittade en ny sträcka på drygt en mil som kommer bli perfekt att ligga och "nöta" på framöver när jag vill pressa tider och jaga puls. Eller som ikväll när jag bara hade cirka 30 minuter på mig till träning och ville göra något bra av den korta tiden. 
 
 
Nu ska jag släcka ner datorn och vara social med Andreas som precis kom och slog sig ner bredvid mig här i sängen. Vardagsrummet är fortfarande i kaos så sovrummet agerar vardagsrum tillsvidare. Dock blir det nog inte många dagar till då A idag gjort klart nästan hela golvet. Han kan min man!
 
Kram på er!



Bland stigar och mygg

Hej vänner!
 
Vi började första officella semesterdagen som vilken vardag som helst då Jolie hade 5-årskontroll på BVC i morse. Det gick alldeles galant och vi är nu utskrivna därifrån och skolhälsovården tar i stället över om sisdår drygt ett år. Jolie följde sedan med Mattias hem och jag tog mig en tur till Birsta för att kika på kläder och fördriva tid fram tills klockan 13:00 då jag hade tid på rehab för laserbehandling. Så mycket kläder blev det inte, min kroppsform matchar visst inte någon av de stora kedjorna, men det kan jag skriva mer om en annan gång men jag fick min laserbehandling och jag hoppas att den ger det vanliga resultatet med mindre värk. Den brukar göra susen i de perioder vi kör intensivt!
 
Jag var hemma först runt klockan 15:00 och då blev det terasshäng i solen ett par timmar innan jag och Andreas packade ryggsäcken med middag för att sedan dra i väg på en härlig tur i eftermiddagssolen. Vi fick ihop 17 km idag vilket inte är så mycket på en cykel men med dagens terräng var det alldeles tillräckligt. Steniga stigar, blöta myrar och MYGG fick mig att svära några ramsor ikväll kan erkännas. Jag hatar verkligen mygg men de verkar älska mig! 
 
Myggen till trots fick vi en härlig tur och de första 12 kilometrarna var fantastiska längs kusten, vänliga stigar i skogen och grusvägar mellan bondgårdar. MTB-kärlek!
 
Middagspaus vid Bergafjärdens vackra strand
 
 Andreas gör tydligen en "mig" haha :)
 
...och då var ju jag tvungen att låta bli idag, bara för att ;) 
 
 Cykelomvårdnad efter turen...
 
 ...för att avsluta med en kaffe i kvällssolen. Underbart!
 
Nu håller Andreas på att måla vardagsrumstaket och jag ska ta och hoppa in i duschen. Funderade under cykelturen på vägen hem på hur jag skulle hinna klämma in cyklingen imorgon då jag kom på...att jag ju har semester! Inte vant mig ännu. Hela morgondagen är oplanerad och jag har med andra ord all tid i världen att cykla.
 
Kvällskram!



Härlig kvällstur

Hej vänner!
 
Jag lämnade in min cykel på service hos Sportson här i Sundsvall igår och gissa vilken hjälm de hade hemma? Precis den jag spanat på och googlat ihjäl mig efter. Jag föll för den turkosa till sist och det känns så rätt men tyvärr så började den trycka för mycket mot pannan en timme in i kvällens tur. Så det lutar mot att jag måste köpa en annan modell ändå, förmodligen herrmodellen som finns i större storlekar, men då finns den ju inte i den turkosa färg jag kärat ned mig så i. Hej i-landsproblem men tyvärr inte så mycket att göra åt - precis som jag skrev i mina hjälmtips här om dagen så får hjälmen inte trycka och skapa spänningshuvudvärk. 
 
 
Vi fick hur som helst en härlig tur ikväll jag och Andreas. Han köpte ny cykel i söndags så detta blev riktiga premiärturen även om vi tog en minitur i söndagskväll också. Med två och en halv vecka kvar till Fjällturen känns inte formen på topp men jag har ju egentligen som mål att bara ta mig runt och njuta av det. Svårt att ställa hårdare krav på kroppen än så efter detta sjukdomsår. Men tävling är ju alltid tävling och jag känner nu när det närmar sig att jag ju vill prestera bra, hihi! 
 
 
Älskar att jag fått med mig Andreas på cyklingen också - det är så härligt att ha ett gemensamt intresse på detta vis. Vi hade ju träningen sedan innan men sen jag blev sjuk och inte kunnat träna som förr har vi inte kommit iväg tillsammans på det vis vi gjorde förra sommaren. Så det är verkligen kärlek på cyklingen tillsammans!



Tips att tänka på vid köp av cykelhjälm

Hej vänner!
 
Jag sitter och spanar på nya cykelhjälmar då min nuvarande är under all kritik. Den har över tio år på nacken och skulle egentligen bytts ut för länge sedan. Dock så är det inte bara att byta hjälm då jag vill att den ska vara CE-godkänd och ha MIPS inbyggt i sig. Det senare är mot roterande slag vilket ofta sker vid cykelolyckor. Efter att ha googlat olika test så har jag kommit fram till att en Grio Mips Feather verkar passar mig bra. Säkerheten är A och O men jag gillar utseendet på dessa vilket för mig också är viktigt - jag vill trivas i min hjälm! 
 
Nu är frågan vilken färg? Tyvärr verkar den inte säljas i butik här i stan så jag får beställa en och på svenska sidor har jag enbart hittat den svarta och den turkosa. Jag gillar den turkosa bäst men Andreas tror jag kommer tröttna och tänker att den svarta är mer lättmatchad om vi nu ska tänka så vilket jag också ser poängen i. Hade den vita funnits hade det nog blivit den. Vad röstar ni på - turkos eller svart?
 
Tips att tänka på när du ska köpa ny cykelhjälm
 
- Se till att hjälmen sitter bra på huvudet. Den ska inte glappa någonstans men den får heller inte trycka och ge spänningshuvudvärk. Hakbandet ska sitta fast under hakan men får inte trycka så att det blir obekvämt. Det ska finnas reglage i nacken så att du kan passa in hjälmen exakt efter ditt huvud. Sitter inte hjälmen bra på huvudet spelar det ingen roll hur många säkerhetstester den gått igenom.
 
- Se till att hjälmen täcker över bakhuvudet, pannan/hjässan och tinningen.
 
- Hjälmen ska vara CE-märkt (CE EN 1078 för vuxna) och helst även MIPS-märkt. Läs dock gärna tester innan köpet, det finns hjälmar som är MIPS-märkta men som ändå fått dåliga betyg mot just rotationsvåld när de testats i labb.
 
- Hjälmen ska gärna vara lätt så att du orkar bära den i många timmar och ventilationshål är att rekommendera.
 
- Du ska trivas i hjälmen! Trivs du i hjälmen blir den använd så både din känsla för hjälmen men även det utseendemässiga är viktigt. 
 
Ovan nämnda tips är bra riktlinjer att gå efter vid köp av ny hjälm. Tipsen fungerar såklart lika bra till barn, där gäller dock märkningen EN 1080 som då har grönt spänne. 
 
Psst...Tryck gärna på lilla hjärtat här nedanför om ni gillade tipsen. Tack!



Speedy Weeks

Men hej på er!
 
Är det bara jag eller rusar veckorna förbi nu på sommaren? Det var ju söndag igår? Eller? Två veckor kvar till semester för min del så fram tills dess får tempot gärna forsätta högt, sen kan vi bromsa in lite, hihi!
 
Tisdagen i Östersund blev en lång men väldigt givande dag. På förmiddagen spelade jag in en PT-film och direkt efter det hade jag tester med en PT-kollega i Östersund som hjälper mig med min träning nu, ska berätta mer om det vid senare tillfälle. Efter lunch sedan påbörjade jag en Human Element-utbildning som jag kommer att gå i sex månader framöver tillsammans med mina kollegor. Det ska verkligen bli så spännande och lärorikt!
 
Den långa dagen i tisdags satte dock sina spår så gårdagen handlade mest om att överleva. Typ så. Idag har dock krafterna varit tillbaka och det firade jag med att premiärcykelpendla in till jobbet. Bilvägen är det 17 kilometer men jag hamnade några kilometer över det idag på grund av diverse felcyklingar, haha. Jag hann dock i tid in till jobbet och med några kilometer extra i benen känns det bra så här med facit i hand. 
 
 
Jag mår så himla bra när jag sitter på cykeln. Det är en sådan frihet att kunna träna hårt utan att ha ont i min skada. Glad in i själen. Kommer älska min väg in till jobbet framöver som går längs grusvägar och stigar i skogen med havet alldeles intill nästan hela vägen. Målet är att cykla till jobbet två dagar i veckan så här i början.
 
Kram på er!



Lovely

Hej vänner!
 
Nu tjatar jag, jag vet, men detta med huslivet alltså. Wow så jag älskar det! Idag har vi fått massa gjort samtidigt som vi egentligen inte gjort någonting och det är just det jag älskar. Jag har krattat gräsmattan efter en klippning och Andreas har fixat med garaget. Vi har pysslat på och varit ute men samtidigt varit hemma - en underbar känsla att jämföra med lägenhetslivet då det alltid blir ett projekt så fort en ska utanför dörren. Och Jolie, som hittat en ny vän i granntjejen, de har sprungit fram och tillbaka mellan våra gårdar och lekt hela dagen. Lovely, för att använda ett ord som jag missbrukade för några år sen, haha!
 
En liten sväng har vi faktiskt varit iväg också. Andreas och Jolie skulle klippa sig idag hos A's syster som är frisör så de fick ta bilen och jag passade på att transportcykla över skogen både dit och hem. Med drygt en månad kvar till Fjällturen känner jag att jag måste börja samla kilometer och mil utomhus då det är stor skillnad jämfört med spinningcykeln i gymmet. Jag börjar få lite mer koll på att cykla stigar samtidigt som jag känner att ju mer jag vågar öka farten ju närmre kommer jag min första vurpa, haha. Men någon gång måste ju vara den första även för det gissar jag.
 
 
Jag köpte en ny cykeltröja i Åre för några veckor sedan. Den är i 100% merinoull från Specialized och superskön mot kroppen. Idag var det dock lite för kallt att cykla med bara armar så en favorit från Röhnisch fick rycka in under den. 
 
Lördagskramar från mig!



När idyllerna avlöser varandra

Hej vänner!
 
Idag har vi tagit sommarens första cykeltur tillsammans jag och Andreas. Jag har ju transportcyklat i vinter men det var länge sedan jag cyklade för nöjes skull och sist jag och Andreas cyklade tillsammans var faktiskt här. Jag hoppas att det blir många turer tillsammans framöver här i sommar!
 
Det finns så många fina pärlor längst kusten nedanför Sundsvall och söder om Juniskär avlöser idyllerna varandra.  Vi utgick idag från Juniskär och cyklade sedan kring Killingär, vidare bort mot Marna och Bergafjärden. Utforskade små grusvägar och skogsbilvägar för att sedan ta en stig genom skogen mitt ute på landet hem sedan. Jag kan varmt rekommendera att utforska vår kust på cykel - man upplever naturen så nära på det viset!
 
 
Vädret har varit helt fantastiskt hela dagen. Lite småkyligt vid havet på förmiddagen men på eftermiddagen satt jag i bara linne och kikade på när Andreas och mina kära svärföräldrar klyvde ved. Arbetsledare kallas det då va? Hrmm...haha :) 
 
Nu har vi landat hemma i lägenheten igen och drömmen om det där huset har krupit ännu närmare. Det tar emot att komma in i lägenheten när vi varit ute hela dagen. Men, någon gång blir det vår tur och vi har ingen stress. Det ska kännas 100% rätt, viktigt!
 
Kram från mig!



Måndagshej!

God morgon vänner!
 
Kikar in snabbt från jobbet denna måndagsförmiddag för att säga hej till er. Vi har haft en upp-och-ner-helg med en lördag som var katastrof och en söndag som var helt underbar. Tänkte uppdatera er mer om det ikväll. Idag har vi vaknat pigga och utvilade både jag och Jolie så måndagsenergin är på topp. Jag cykelpendlar ju denna vinter och idag kom jag på idén att sätta Jolie på cykeln och leda den till dagis i stället för att släpa pulkor, vagnar, barn etc hit och dit vilket både har krävt energi och tid. Att jag inte kommit på dagens idé tidigare? Hihi! 
 
Strålande solsken, minus 12 grader och fint underlag = perfekt cykelväder idag!
 
Happy Monday Sweeties så hörs vi senare ♥
 
På väg till dagis med rödrosiga kinder i morse ♥



Vintercykling -20'c

Hej vänner!
 
Idag har jag jobbat min första dag efter julledigheten och jag måste erkänna att det var skönt att komma tillbaka till jobbet, vardagen och rutiner. Tänker att det är ett bra tecken på att jag trivs med mitt jobb, mitt liv och min vardag. Jag fick en utmaning då temperaturen visade -20 grader i morse och jag ju cykelpendlar till och från jobbet denna vinter. Dock gick det över förväntan och jag hade klätt mig helt rätt. Lager-på-lager-principen fungerade som så många gånger förr, jag blev varm men inte svettig. Jublade lite extra när jag insåg att jag träffat så rätt med kläderna, en liten mini-vinst så där mitt i veckan, hihi!
 
Dock blev det väldigt tungt på vägen hem då jag bara har uppförsbackar och att dra ner sådan kall luft i lungorna var inte riktigt okej. Blodsmak i munnen och illamående där och då och nu ikväll har jag haft riktig torrhosta hela kvällen. Bakläxa på mig på den biten med andra ord. 
 
 
På bilden är jag nästan hemma och illamåendet till trots kände jag mig så glad och dessutom hög på endorfiner. Att cykla i detta före med dubbdäck är TUNGT och mjölksyran sprutade i benen sista biten hem. Jag älskar det dels för att det är en av få tyngre/utmanande grejer jag kan göra med mitt bäcken, dels för att kroppen för första gången sedan jag blev sjuk i epilepsin svarade bra trots provokationen som hård träning innebär. Ett stort steg i rätt riktning!
 
Är ni fler än mig som vintercyklar? 



Tidigare inlägg
Annonsera här »