Loos Dop i Åre Gamla Kyrka

Hej älskade bloggisar!
 
Tre månaders oplanerad och till viss del ofrivillig bloggpaus. Jag kan berätta mer om det i ett annat inlägg för nu ska jag damma av bloggen med något roligt och efterlängtat - nämligen vår lilla Loos dop som ägde rum i lördags.
 
Vi började planera dopet redan i mars - egentligen i samband med mitt senaste blogginlägg då Madeleine och Mikael fått frågan om de kunde tänka sig att hålla Loos hand extra genom livet. Jag tänkte där och då att vi hade mycket tid på oss att planera och att jag denna gång skulle göra det ordentligt så att säga. Jag fick ut dopinbjudningarna snabbt och efter det....efter det stod det stilla. Långa och många jobbdagar varvat med familjeliv och vardagspussel. Tiden sprang som vanligt iväg och gissa vem som stod och bakade maränger kvällen/natten innan vi skulle åka till Åre där dopet skulle äga rum? Vilka som hade dopsamtal med prästen kvällen innan dopet? Vem som panikköpte blommor på Coop en timme innan dopet? Vet ni vad? Trots sista-sista-minuten där klänningen jag beställt kom med posten och prövades samma kväll vi skulle åka och där jag fick ta expressfrakt för att det lilla pyntet jag beställt skulle komma fram, ja trots detta som blev dopet helt perfekt!
 
 
Loo döptes i Åre Gamla Kyrka av min barnpräst Ann-Charlott. Det var hon som döpte även Jolie för sju år sedan och hon kom in i mitt liv när jag var fyra år gammal och gick på Kyrkis. Ann-Charlott är en så otroligt varm, ödmjuk och förstående präst så för mig var det jätteviktigt att Loo döptes av henne. Ni är många som frågat på Instagram om tips kring dop men i ärlighetens namn hade vi ett jätteklyschigt dop sett till programpunkter, psalmer och sånger. Psalmerna vi valt var Tryggare kan ingen vara och Du vet väl om att du är värdefull. I högtalarna spelade vi Besvärjelse med Oscar Danielsson. Den är SÅ fin. Utöver detta läste jag även en dikt. Det som gjorde vårt dop så speciellt och unikt var just Ann-Charlott. Hon pratade så fint om kärleken och att vi var där för att fira. Hon såg till att alla, barn som vuxna, sjöng Blinka lilla stjärna, Bä bä vita lamm och en rad andra barnsånger - allt för att även barnen skulle känna sig inkluderade. Vi hade ett litet dop, runt 30 gäster, och det gjorde det hela så intimt och kärleksfullt. Blir så glad när jag tänker på varenda minut vi hade tillsammans i kyrkan ♥
 
 
Efter dopet samlades vi för fika på St Olofsgården i Åre vilket är som ett församlingshem. Vi hade tillsammans med våra vänner varit där och pyntat kvällen innan dopet och vi gick väl halvt in kan en säga. Jag hade beställt ballonger, vimplar och lite annat småpynt men vi använde inte allt. Vi fick bestämma oss på kvällen för att antingen ta ned ALLT i lokalen så som gardiner, tavlor och liknande för att få en riktigt fin lokal eller att låta sådant sitta kvar och inte hänga upp allt pynt. Vi bestämde oss för det senare och det kändes som ett bra val - stressen över att pynta och fixa allt perfekt vägde inte upp att kunna slappna av, umgås med nära och kära samt komma hem till hotellet och SOVA ett par timmar innan dopet, haha :) 
 
Foton: Madeleine Englund
 
Vi bjöd på smörgåstårta, prinsesstårta, bubbel, maränger, chokladbollar, godis och småkakor. Maränger och chokladbollar bakade vi själva och småkakorna bakade Andreas mamma. Godiset köpte jag och tårtorna beställde vi. Himla skönt, smidigt och krävde lite tid av oss i förberedelse.
 
 
Jag funderade mycket innan kring en gästbok till dopet men då jag även där var ute i sista sekund så hittade jag ingen fin som kändes rätt. Jag fick då idéen att göra en "GästBurk" istället - en glasburk och snöre från Clas Ohlsson, papper och stativ från DollarStore och små hårsnoddar från Glitter var det som behövdes. Ett enkelt och roligt sätt för gästerna att lämna en hälsning till Loo.
 
 
Ett par dagar innan dopet satt jag och kikade på gamla bilder från Jolies dop 2011. Då kom jag över en bild på Jolie och min farfar och blev varm i hjärtat samtidigt som jag kände en stor sorg att han inte längre är med oss. Det blir så himla tydligt vid sådana här högtider när livet ska firas. Därför kändes det så fint att han fick vara med på ett hörn under dopet. Både på bild och i våra hjärtan ♥
 
 
Det här med att ha en bästa vän som är fotograf. Jag är så himla tacksam för alla bilder Madde har tagit på vår familj. Från gravidbilderna, till nyföddbilderna till dopet. Älskar varenda en av dem.
 
Foto: Madeleine Englund
 
Efter dopet och dopfikat så gick vi tillbaka till Holiday Club där vi och några av våra vänner bodde över helgen. Vi hade hotellrum med terass och gräsmatta ner mot Åresjön utanför och då Åre bjöd på helt fantastisk högsommarvärme i början av juni så fick vi en magisk kväll. Barnen sprang och lekte på gräsmattan och vi vuxna satt och surrade och drack bubbel. Vid 22-tiden plockade vi fram resterna av doptårtan och satt och kvällsfikade den tillsammans. Klockan hann springa iväg till nästan midnatt innan vi sa god natt och gick tillbaka till respektive rum. Under alla år jag bodde i Åre så går sommardagarna som våran doplördag att räkna på en hand. Det är så sällsynt - och tänk att vi fick just det perfekta vädret på just vår perfekta dag. Jag har inget annat ord än magiskt!
 
Avslutar med några fler bilder från vår dag samt att TACKA alla våra vänner och familj som gjorde morgonen, dagen, kvällen och natten till vad det blev. TACK ♥
 
 
Vilar hos pappa en stund med utsikt över Åresjön 
 
 Den här lillkillen var vaken HELA kvällen. Man kan ju missa något annars...haha :)
 
Loo är så glad i alla våra vänner, blir så varm i hjärtat att se han så trygg och glad hos andra ♥
 
 22-tårtan, mums mums!
 
 
Sista bilden är så stark för mig. Att få sitta vid Åresjön i högsommarvärme med Mullfjället i bakgrunden där snön fortfarande ligger vit. Våra allra närmsta vänner samlade, de vänner som räknas som familj. Jag saknar mitt Åre så mycket och jag älskar våra vänner så mycket. Loos dopdag och kvällen som följde var verkligen once in a lifetime och jag är så lycklig och tacksam över det ♥
 
Puss & kram på er alla!



Loo 7 veckor

Hej vänner!
 
I torsdags blev han sju veckor vår lilla Loo och det känns otroligt hur snabbt tiden går. När jag var i vecka 33 och hade sju veckor kvar till förlossning kändes det som en evighet som inte gick att genomlida medan dessa sju veckor sedan han föddes har svischat förbi. 
 
Jag har skrivit på Instagram att han är Dr. Jekyll & Mr. Hyde vår Loo och det känns verkligen som det. Han är för det mesta bekymrad, gnällig och på dåligt humör men så då och då fyrar han av ett leende som får en att smälta tusen gånger om. Vi har bra kontakt med BVC och tagit till en del åtgärder som fått han från att kolikskrika hela kvällarna till att bara vara allmänt gnällig. Som vår BVC-sköterska sa så är han ju bara 1,5 månad och en kan inte förvänta sig så mycket annat. Loo är också powernap-kingen vilket är frustrerande för både oss och honom. Han kan sova i 10-minutersintervaller hela dagarna vilket gör att han är ständigt trött men samtidigt är för pigg för att somna och komma till ro. Jag som skröt vilket mönsterbarn han var första veckorna får visst igen det nu, haha. Men, han är ju så liten ännu och mycket kan hända och förändras snabbt. Förhoppningsvis till det lite bättre.
 
Vår lördagsfina lilla skrutt ♥
 
Jag får en del kommentarer om varför Loo har på sig så kallade "tjejkläder". Mitt svar är då - vad är tjejkläder? Det är lite komiskt att när Jolie var liten fick jag så mycket kommentarer att hon bara hade rosa, pasteller och söta kläder och att jag aaaaaldrig skulle klä en kille likadant. Nu när jag klär Loo likadant så är det helt fel enligt vissa. Jag försöker ge mina barn hundra möjligheter istället för en vad gäller stora som små grejer, inklusive kläder. Kan dock erkänna att jag har en stark akilleshäl i att jag gärna väljer ljusa pasteller istället för starka färger. Jag jobbar på det. Dock är det skönt att se att nu när Jolie, för det mesta, väljer sina egna kläder väljer hon allt från pasteller till starka färger, tuffa kläder till söta kläder. Precis som jag vill att det ska vara.
 
Hur tänker ni kring kläder till era små (som inte kan välja själv ännu)? 



Barnvagnspremiär!

Idag gjorde vi barnvagnspremiär med Loo då vi tog oss en liten liten miniprommis. Jag har längtat SÅ mycket efter det - både att få promenera med honom men även att få röra mig överlag. De senaste tre månaderna har jag inte ens kunnat gå till brevlådan så dagens promenad kändes som en stor milstolpe. Vi gick ner till hamnen som ligger 400 meter från vårt hus och sedan tillbaka hem igen. På vägen dit kände jag mig "pigg" efter förutsättningarna men på vägen hem blev jag rejält trött. Det är energin i kroppen samt smärta i livmodern som sätter stopp just nu - bäckenet/foglossningen känns för stunden inte alls även om jag vet att det förmodligen lurar bakom hörnet. 
 
Hur som helst så var det underbart att få komma ut, att få röra mig och att få första friska luften på månader. Längtar efter mer men tar små, små steg i taget!
 



Första badet

Hej hej!
 
Herregud vad dagarna springer iväg här. Idag blir Loo två veckor och vi gör verkligen ingenting annat än sover, äter och myser - typ så och precis som det ska vara. När Jolie var nyfödd bloggade jag säkert 2-3 gånger om dagen och nu funderar jag på hur jag ens ska hinna 2-3 gånger per vecka. Men det kommer i sinom tid. Just nu känns det absolut viktigast att vara här och nu till 110%. Det går ju så snabbt och vi märker redan hur ansiktet börjar förändras på honom och hur de där alldeles "nykläckt-dragen" börjar försvinna. 
 
8 dagar gammal ♥
 
I fredags den 5 januari tog vi första badet, 8 dagar gammal. Första intrycket var läskigt men efter ett par sekunder slappnade han av och tyckte nog det var riktigt skönt. Jag har verkligen glömt hur mysig alla sådana här stunder är. Jag, Andreas och Jolie var med så det var en supermysig familjestund.
 
Idag tog vi andra badet med honom då han igår kväll lyckades spy ner hela sig själv med håret och allting. Dock glömde visst mamman och pappan här att mata honom innan badet så det fick bli ett snabbt bad med nappen i munnen idag, haha. Nytt försök igen och bättre förberedd nästa gång. Han verkar ha ärvt min torra hud och han är även så frusen av sig så vi försöker just nu att bada han så sällan som möjligt. Vår älskade lilla groda.



Annonsera här »